Engelskan dominerar när ministerier ändrar e-postadresser – en brist, säger språkexpert

25.8.2021

Myndigheter ska betjäna medborgare på nationalspråken och det är en brist att adressen bara finns på engelska, säger Maria Vidberg.

I veckan meddelade statsrådet att samtliga ministeriers e-postadresser förenhetligas. Den nya ändelsen lyder gov.fi och statsrådets kansli och Justitieministeriet är de första att ta ändelserna i bruk.

Den 6 september förenhetligas e-postadresserna för Försvarsministeriet, Jord- och skogsbruksministeriet, Kommunikationsministeriet, Miljöministeriet och Undervisnings- och kulturministeriet. Ett par veckor senare träder förändringen i kraft för Arbets- och näringsministeriet, Finansministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet.

Janne Kerkelä, avdelningschef vid statsrådets kansli, säger i ett pressmeddelande att syftet med reformen är att öka enhetligheten inom Statsrådet och att göra det lättare för allmänheten att kontakta tjänstemän.

”Ändelsen gov.fi är lätt igenkännlig, och liknande ändelser används även i andra länder. Enhetliga e-postadresser gör det lättare för allmänheten att kontakta statsrådet. De gör också personalrotationen mellan olika ministerier smidigare”, heter det i pressmeddelandet.

Ministerierna rättar sig alltså efter internationella motsvarigheter och överger finsk- och svenskspråkiga ändelser för en engelskspråkig.

Myndigheter ska inte följa trender

Maria Vidberg, namnvårdare och språkexpert vid Institutet för de inhemska språken, säger att förändringen inte är oproblematisk.

– Det sänder en signal om att engelskan och de internationella kontakterna går först. Handlar det om en isolerad händelse så behöver man kanske inte oroa sig. Men om de blir fler så finns det en risk att nationalspråken och medborgarna inte beaktas i tillräckligt hög grad.

Ser du en trend här, att finskan och svenskan inom myndighetsspråk överges för engelskan?

– Jag har svårt att placera ordet ”trend” i samma kontext som myndighetsspråk. Det borde inte finnas någon trend eftersom språklagen och förvaltningslagen ställer krav på myndigheterna. Myndigheter borde inte vara känsliga för trender, som man är inom den privata sektorn. Det finns en tendens att myndigheter hakar på trender och vill bygga ett varumärke. Ibland har det skett på engelska, men vanligt är det inte.

Hur ser en språkvårdare på det här specifika fallet?

– Enhetliga adresser är motiverade. Det blir bland annat lättare för anställda som flyttar mellan ministerierna, då de kan behålla sina adresser. Att ha engelska adresser vid sidan om de finska och svenska är inte heller ett problem, med tanke på internationella kontakter. Problemet är att den nya ändelsen på engelska finns istället för de på finska och svenska. Myndigheter ska betjäna medborgare på nationalspråken och det är en brist att adressen bara finns på engelska.

JO kan fälla myndighetsnamn

Vidberg säger att det handlar om en tillgänglighetsfråga och påpekar att bland annat riksdagen och Språkinstitutet har ändelser på finska och svenska i sina e-postadresser.

Maria Vidberg. Foto: Bianca Holmberg

Argumentet att det är enklare att ha endast en adressändelse förstår hon inte.

– Det är en teknisk lösning och man väljer den adressändelse som passar sammanhanget bäst. Kanske är det så, att den som tänker på ett språk tycker att adresser på flera språk är ett problem. Men i en flerspråkig kontext är det lätt att inse att det inte är det.

Nyligen har det också varit diskussion om ordet ”välfärdsområde”, som Språkinstitutet motsatte sig men som ändå kvarstår. Finns det en lyhördhet bland myndigheter och ministerier i språkfrågor?

– Både ja och nej. I många fall är de som fattar beslut i språkfrågor lyhörda men i andra fall är de det inte. Det har också hänt att myndighetsnamn JO-anmälts och fällts för att de inte uppfyller lagens krav. Det är klokt att bekanta sig med språklagen och förvaltningslagen, och med JO:s tidigare beslut.