Artificiell intelligens kan lösa språkförbistringen i välfärdsområdena
– AI kan ha en fördummande effekt som försämrar motivationen att lära sig svenska. Sedan finns det juridiska hinder som försvårar en tillämpning av tekniken i kundbetjäningen, säger Kia Leidenius. Foto: Mikael Sjövall
Västra Nylands välfärdsområde driver ett pilotprojekt som ska råda bot på bristande service på svenska inom social- och hälsovården. Projektet förlitar sig på olika typer av artificiell intelligens.
– Eftersom det är en realitet att det saknas svenskkunnig personal i välfärdsområdena måste vi hitta nya och kreativa lösningar för att trygga betjäningen på svenska, säger Kia Leidenius, specialsakkunnig på Västra Nylands välfärdsområde.
Pilotprojektets fokus har hittills varit inriktat på översättningar av material och texter från finska till svenska.
– De översättare som har varit med i pilotprojektet anser att AI-översättningarna förbättrade snabbheten i översättningsarbetet med i genomsnitt 37 procent. Det här förutsätter ändå att texterna bearbetas och redigeras efter att AI har gjort det grundläggande jobbet, säger Leidenius.
Var åttonde översättning som görs med hjälp av AI är enligt välfärdsområdets översättare helt perfekta och kräver ingen efterhandsredigering.
Realtidstolkning i Vichtis
De tekniska lösningar som har tillämpats bygger på generativ artificiell intelligens som i sin tur förlitar sig på Azure Open AI och Chat GPT 4.0.
Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet har undersökt AI-översättningarnas produktivitet, kvalitet och användarupplevelse. Enligt studien lämpar sig tekniken bland annat för långa och svårtolkade texter som blir begripligare och mer lättlästa tack vare AI.
– Vi har också testat ett annat verktyg i finskspråkiga dialoger mellan patienter och läkare så att AI omvandlar dessa diskussioner till sjukjournaler. Det här underlättar läkarens arbete eftersom hen då kan koncentrera sig på diagnostiseringen.
Den här typen av pilottest, som omvandlar dialoger till sammanfattande texter, har hittills gjorts endast på finska i Vichtis, men kunde lika gärna användas i situationer där en svenskspråkig patient beskriver sina symtom på svenska för en finskspråkig läkare.
– AI-verktygen är oftast uppbyggda så att de inte förstår sig på blandspråk. Det förutsätter alltså att man inte blandar in finska ord då man talar svenska.
Tack vare AI-översättningar har Västra Nylands välfärdsområde lyckats utöka mängden svenska texter i synnerhet på intranätet. AI har därtill möjliggjort en automatisering av personalens administrativa arbetsuppgifter och synliggjort svenskan inom hela välfärdsområdet.
Ingen lämplig husbonde
Kia Leidenius är trots alla framsteg tveksam till att använda AI till så kallad realtidstolkning i möten mellan patienter och vårdpersonal.
– AI kan ha en fördummande effekt som försämrar motivationen att lära sig svenska. Sedan finns det juridiska hinder som försvårar en tillämpning av tekniken i kundbetjäningen.
Leidenius får medhåll av Johanna Lindholm som jobbar som sakkunnig på Kommunförbundet.
– Enligt språklagen ska välfärdsområdena inte ty sig till tolkning av nationalspråken i sin kundbetjäning. Svenskspråkig service ska skötas av den personal som finns tillgänglig, säger Lindholm.
Leidenius lyfter även fram andra risker som är förknippade med en storskalig övergång till AI.
– Artificiell intelligens slukar enorma mängder energi och riskerar att förstora vårt koldioxidavtryck. Det är inte miljövänligt, säger hon.
Slutsatsen är att AI är en nyttig dräng som inte ska utses till husbonde.
– Vi kan aldrig ersätta människan med artificiell intelligens, men AI är ett nyttigt hjälpmedel och stödverktyg som kan hjälpa oss att stärka tvåspråkigheten inom välfärdsområdena, säger Leidenius.
