Svåra beslut för pressade kommuner – kommundirektörer riskerar bli syndabockar

Hur ska kommunernas ekonomi komma i balans? Svåra beslut väntar. Bild: Futureimagebank
Hur ska kommunernas ekonomi komma i balans? Svåra beslut väntar. Bild: Futureimagebank
17.1.2020

Den senaste utredningen om kommunernas behov av åtgärder överraskar inte Rinna Ikola-Norrbacka, men den understryker kommunernas existentiella kris.

Kommunernas servicestrukturer måste läggas om inom 10 års tid. Det här visar den utredning som konsultföretaget Perlacon gjort för Kommunförbundet och landskapsförbunden.

Budskapet är att kommunerna måste agera fort eftersom förändringarna i olika åldersgrupper nu är större, dyrare och svårare att organisera än någonsin tidigare.

Kommunernas sammanräknade behov av tilläggsfinansiering har kalkylerats till cirka en miljard euro per år i reella termer om kommunerna anpassar sig i samma takt som servicebehovet växer.

Om kommunerna inte anpassar sig behövs mer än 3,2 miljarder euro i reella termer för att finansiera de kommunala tjänsterna.

Till Kuntalehti säger Eero Laesterä vid Perlacon att det nu är tid att agera, om man vill hålla kommunstrukturen intakt på ett förnuftigt sätt.

– År 2030 är redan här. De stora kommunerna har ännu avgörandet i egna händer. Det krävs politiska beslut för att sköta det här. Kommunernas tjänstemän känner redan till situationen, nu gäller det att få de förtroendevalda att agera. De kommer nu tvingas fatta beslut som de inte vill fatta, säger Laesterä.

Olika situation för olika kommuner

Hur kommer det här att påverka kommundirektörernas roll och arbetsvardag, och hur påverkas relationen mellan kommunernas tjänstemän och de förtroendevalda? Kommuntorget ringde upp Rinna Ikola-Norrbacka, kommundirektör i Asikkala och vice ordförande i föreningen Finlands kommundirektörer.

Ikola-Norrback säger att Perlacons utredning inte kommer med något överraskande resultat. Trenden har varit uppenbar redan länge.

– Men det är klart att man tänker till ännu en gång när siffror presenteras på det här sättet. Kommunerna måste anpassa sig för att överleva, men det finns knappast någon en enda syn på situationen bland kommundirektörerna. Kommunerna kan säkert jämföra sig med varandra men olika kommuner är i väldigt olika situation, sett till ekonomin och servicestrukturen. De enskilda kommundirektörerna är rätt ensamma när det handlar om att tänka på vad som måste göras.

Hoppas på gemensam kampanda

På samma sätt tror Ikola-Norrbacka att tjänstemännens och de förtroendevaldas syn på vad som bör göras varierar från kommun till kommun. Det handlar om den kommunala andan, säger hon. Om alla är överens om att anpassningsåtgärder måste göras trots att besluten blir smärtsamma är det betydligt lättare att gå vidare.

– Men i många fall blir det hårda armbrytningar. Det är kommundirektörens ansvar att bereda ärende och komma med förslag. De förtroendevalda ska sedan föra en värdediskussion. Det här kan placera kommundirektören mellan barken och trädet. Förtroendevalda som kan se långsiktigt kanske delar kommundirektörens syn, och man hoppas att i svåra diskussioner så hittar folk varandra och slåss för kommunen med gemensam kampanda. Jag hoppas att det inte blir en uppslitande diskussion. Sådana har det varit för många av så långt.

Du menar att det finns en risk för att kommundirektören blir syndabock när svåra beslut ska fattas?

– Ja, och det utgår från kommundirektörens skyldighet att balansera ekonomin, något som förtroendevalda också kräver. Men hur ska ekonomin balanseras? Här kommer värdediskussionen in, och i den kan det bli kommundirektörens fel att man enligt vissa skär ned på fel saker.

För vad finns kommunerna till?

Ikola-Norrbacka är på sitt sjätte år som kommundirektör i Asikkala. Hon säger att de två, tre senaste åren har kommunfältets svåra situation börjat synas tydligt. Kommunerna utreder sin service allt oftare och diskussionen domineras av ekonomiska frågor.

Hon säger att hon känner en oro för sina kollegor, men också en oro för den kommunala servicen överlag.

– Har vi råd att upprätthålla servicen? Det har trots allt varit vårt samhälleliga ansvar och det som legitimerar kommunen. Hur tar kommuninvånarna emot detta, när vi funderar på om vi har råd?

Kommundirektör Rinna Ikola-Norrbacka hoppas att det i kommunerna finns en gemensam kampanda. Foto: Asikkala kommun

Ikola-Norrbacka säger att det hela väcker en existentiell fråga: För vad finns kommunerna till? Hon kritiserar också statsmakten som lovat underlätta kommunernas situation men inte kommer till skott. Om det inte finns ekonomiskt stöd för kommunernas lagstadgade uppgifter måste uppgifterna ses över, säger hon.

– Det som är gemensamt bland kommundirektörerna är frustrationen över att social- och hälsovårdsreformen inte rotts iland. Man har bråkat om reformen i många år, och det är ett skäl till varför vi är i dagens situation. Det finns ingen tro längre på att reformen genomförs.

Reform har bollats resultatlöst

Ikola-Norrbacka hoppas att regeringen Marin får till stånd någon form av reform, även om hon inte tror på att en fullständig lösning blir klar under denna mandatperiod. Tiden är för knapp.

– Någon sorts lösning måste det bli. Det som händer nu är väldigt frustrerande. Vi har ingen information om vad som kommer att hända, eller om vad som har en chans att lyckas. Frågan har bara bollats omkring från ett år till ett annat.

Samtidigt tror Ikola-Norrbacka inte att det finns generella lösningar som passar varje kommun. Befolkningsstrukturen och de geografiska skillnaderna gör att varje kommun har sina särdrag.

– Jag tror inte på en lösning som passar alla, även om det vore roligt om någon kunde uppfinna hjulet på nytt på så sätt.

Hur är situationen i din egen kommun Asikkala?

– Det positiva är att det finns vilja och tillit. Jag tror själv att så länge näringslivet tror på en positiv utveckling och det lokala företagandet är rikt så finns det en vilja att vara med. Vi har det rätt bra ekonomiskt nu men har stora investeringar i skolor och flygfält. De investeringarna kommer i något skede att påverka vår betalningsförmåga, så vi har försökt vara proaktiva och bland annat utrett vårt skolnätverk. Det krävs bara ett par dåliga år för att situationen ska vända.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här