Skatten biter olika i olika kommuner

22.11.2019

Ifjol gjorde tre fjärdedelar av kommunerna ett negativt resultat och i år kommer det troligtvis att se ännu fulare ut. Med tanke på kommunernas blygsamma skatteinkomstprognoser och ökade kostnads- och investeringstryck gjordes det oväntat få skattehöjningar: totalt 53 kommuner höjer, vilket är sju flera än ifjol.

Rekordåret 2014 gjordes det  över 100 höjningar mera än i år – då beslöt sammanlagt 156 kommuner att höja inkomstskatten.

Det som nu är värt att notera är att många stora städer höjer sina inkomstskattesatser: Tammerfors, Tavastehus, Rovaniemi, Kuopio, Kouvola och Vasa.

Det tyder på att det inte enbart är de mindre kommunerna som kämpar med sin ekonomi. Även S:t Michel med dryga 54 000 invånare höjer skattesatsen med hela 1,5 procentenheter, vilket är den största enskilda höjningen.

Höjning för att balansera ekonomin

Skattehöjningarna i de stora städerna innebär att invånarantalet i de kommuner som höjer sina skattesats er fördubblats jämfört med situationen ifjol – det bor totalt ca. 1,1 miljoner invånare i de kommuner där skattesatserna stiger.

Orsakerna till skattehöjningarna varierar. Ofta har det samband med ökade utgifter (i huvudsak social- och hälsovårdstjänster) och minskade inkomster (skatter och statsandelar).

Skattehöjningar ses ofta som den sista utvägen för att balansera ekonomin. Det som ofta glöms bort i sammanhanget är att inkomstskattesatserna genererar olika skatteinkomster från kommun till kommun. Nivån beror på kommuninvånarnas förvärvsinkomster. Man tänker sig ofta att kommunalskatten är en plattskatt, men i själva verket är den progressiv på grund av avdragen som görs i kommunalskatten.

Effektiva skattegraden varierar

Kommunalskattens progressivitet kommer till uttryck i den så kallade effektiva skattegraden. Kommunens inkomstskattesats, eller den nominella skattegraden, beskriver inte den verkliga (effektiva) skattegraden. Den effektiva skattegraden beskriver den debiterade kommunalskattens andel av förvärvsinkomsten då alla avdrag och kommunens inkomstskattesats har beaktats.

Avdragen i kommunalbeskattningen beror på skattebetalarens förvärvsinkomster och accentueras vid de lägre inkomstnivåerna. Det betyder att kommuner med mera låginkomsttagare, får jämförelsevis mindre skatteinkomster per invånare genom ändrad skattesats. I dessa kommuner blir skillnaden mellan den effektiva skattegraden och den nominella skattegraden större.

Kommunalskattens progression har blivit alltmer tydlig de senaste åren då skattelättnader gjorts för låginkomsttagare. Detta har bland annat genomförts via utvidgandet av kommunalskattens grundavdrag och arbetsinkomstavdrag. Kommunalskatt betalas inte för löneinkomster som är mindre än 15 700 euro eller pensionsinkomster som understiger 11 500 euro per år. Omkring 40 procent av finländarna med beskattningsbara förvärvsinkomster betalar överhuvudtaget ingen kommunalskatt.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Statsandelsberoendet varierar

I tabellen ovan framkommer de tvåspråkiga kommunernas inkomstskattesatser och effektiva skattegrader och skillnaderna mellan dem år 2020. Den effektiva skattegraden för 2020 är en prognos uppställd av Finlands Kommunförbund där man beaktat ändringarna i skattegrunden för nästa år enligt besluten som gjordes i budgetförhandlingarna på hösten.

Även om skillnaderna mellan de nominella och effektiva skattegraderna är stora bör man beakta kommunernas totala inkomster och vad de består av. Man brukar tala om mer eller mindre statsandelsberoende kommuner. Exempelvis i Esbo som har en jämförelsevis låg försörjningskvot och friskare invånare i kombination med goda skatteinkomster utgjorde statsandelarna endast 2 procent av stadens totala inkomster år 2018.

Kommunerna i Österbotten är i regel mera statsandelsberoende. Till exempel i  Korsnäs utgjorde statsandelarna omkring 40 procent av kommunens totala inkomster 2018. Fasta Finlands medeltal är ca. 20 procent.

Det är också viktigt att komma ihåg att staten kompenserar kommunerna för de ändringar i skattegrunden som minskar på kommunalskatten. Detta har gjorts via statsandelssystemet, meni år särskiljs skattekompenseringarna för första gången från statsandelen till ett eget moment.

Detta är en efterlängtad förnyelse som förtydligar statsandelarna märkbart då skattelättnaderna som nämnt blivit allt större de senaste åren. År 2019 var kompensationen för skattebortfallet hela 3,2 miljarder euro eller 39 procent av den totala statsandelen som beviljades kommunerna!

Beskattning i onödan finns inte

Kommunerna är väldigt olika vad gäller befolknings- och inkomststruktur. Detta syns tydligt då man granskar de tvåspråkiga kommunerna. Differentieringen kommer att bli allt tydligare de kommande åren bland annat som följd av den åldrande befolkningen och den ökade flyttrörelsen till de större städerna.

För att få en trovärdig jämförelse av kommunernas inkomster bör man granska hela skattefinansieringen dit både kommunens skatteinkomster och statsandelar räknas.

En sak är i varje fall säker. Oavsett  ekonomiskt läge eller struktur beskattar kommunerna aldrig sina invånare i onödan. Besluten att  justera skattesatserna görs efter noggranna överväganden. Det visar också det förhållandevis låga antalet skattehöjningar som gjordes i år.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här