På papperet ser det bra ut just nu, men tiderna blir tuffare. Det säger experter på kommunekonomi som samlats på ledarskaps- och finansieringsforumet Rafo i Helsingfors.

SIffror och prognoser gör ett rörigt intryck. Men det gör också världen. I ett förhållandevis lugnt Finland behöver många dra andan då välfärdsområdena precis startat. Reformen har varit och fortsätter vara en jättelik operation. I Ukraina, mitt i Europa krigas det. Allt sammans påverkar vardagen i kommunerna. 

Enligt Kommunförbundet är kommunekonomin ändå just nu i stort sett i balans. Kommunernas utgifter ökade raskt, skillnaderna mellan olika kommuners ekonomi ökar snabbt. Goda resultat förklaras främst av exceptionella faktorer av engångsnatur.

– Beloppet av kommunernas försäljningsvinster var exceptionellt stort, nästan 900 miljoner euro, eftersom många kommuner sålde fastigheter som använts för social- och hälsovården. Den kraftiga utgiftsökningen orsakar stor oro, säger verkställande direktör Minna Karhunen.

Läs pressmeddelandet här: År 2022 var kommunekonomin stark bara på pappret – exceptionella faktorer i bakgrunden

– Skillnaderna mellan kommunerna ökar. 90 kommuner gör ett sämre resultat. Det går bättre i södra Finland och sämre i östra Finland, säger vice verkställande säger Timo Reina.

Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio påminner att vi inte ännu sett alla konsekvenser av det ryska anfallskriget.

– Energikostnaderna ökade i fjol med 8 procent, men ett ökningstryck återstår fortfarande för år 2023. Den allmänna räntestegringen syns ännu inte i kommunernas räntekostnader på grund av kommunernas höga skyddsnivå. 

Mot lugnare tider? 

Senaste nytt från kommunekonomin har naturligtvis också nått förtroendevalda, av vilka många ställer upp i vårens riksdagsval. Är det något som Pia Lohikoski (Vf), Matias Mäkynen (Sdp), Sofia Virta (Gröna), Riikka Pirkkalainen (C), Henrik Wickström (Sfp), Anna-Kaisa Ikonen (Saml) och Lulu Ranne (Sannf) är överens om så är det utbildning. Samtliga säger i Rafos paneldebatt att detta är något som man absolut inte får skära i under nästa valperiod.

Några, som Mäkynen och Wickström, säger också att det nu är läge att ta det lugnt.

– Vi har precis gjort alla stora förändringar. Nästa valperiod behöver vara lugn och stabil.

Helt utan debatt om nedskärningar är åren 2023-2027 ändå knappast. Lulu Ranne vill få mera ordning på finanserna genom att öka kunnandet exempelvis i kommunernas upphandling.

– Vi måste i alla fall lita  på kunnandet i kommunerna. Det är där experterna finns, säger hon.

Läs också: Henrik Dettmann: ”Vi måste revidera vår syn på hobbyer och motion”

Ledarskaps- och finansieringsforumet Rafo arrangeras av Kommunförbundet tillsammans med FCG. Rafo samlar ihop de ledande tjänsteinnehavarna och förtroendevalda från kommunerna över hela Finland.  I år är evenemanget i Wanha satama på Skatudden i Helsingfors.