Över en miljon bor i en kommun där skatten stiger nästa år

20.11.2019

Nästa år slås också ett rekord. Då stiger kommunalskattesatsen för första gången till över 23 procent i en kommun.

Den haltande kommunekonomin märks tydligt när kommunalskattesatsen för 2020 summeras.

Sammanlagt 53 kommuner höjer skattesatsen, och höjningarna berör 1,1 miljoner kommuninvånare. Årets skattehöjningar berörde 480 000 invånare.

Att så många fler kommuninvånare tvingas betala en högre kommunalskatt beror främst på att också stora kommuner höjer skattesatserna. För i år höjde 46 kommuner skattesatsen. Nu ökade antalet alltså med 7.

Den genomsnittliga inkomstskattesatsen för 2020 är 19,97 procent – 0,9 procentenheter högre än för i år. Lägst skattesats har Grankulla – 17 procent – och högst har Halsua. Där är skattesatsen 23,5 procent, vilket också är ett rekord. Det är nämligen första gången som en kommun har en skattesats på över 23 procent.

Skattesatsen sjunker för omkring 78 000 kommuninvånare. Sju kommuner sänker sin skattesats och den största sänkningen gör Sotkamo. Där sjunker skattesatsen med 1,50 procent.

Givet det svåra ekonomiska förhållande som kommunerna befinner sig kan skattehöjningarna beskrivas som moderata. Istället för att höja skattesatsen har kommunerna gått in för till exempel samarbetsförhandlingar.

Punakallio: Smärtgränsen är nådd

Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio säger att det här ger en klar tidsbild.

– Kommunerna går in för att effektivera och för att höja produktiviteten istället för att sätta handen i kommuninvånarnas plånböcker. Det är en tydlig trend.

Ännu under 2000-talets början kunde kommuner som höjde skatten räknas i hundratal, säger Punakallio. Men när skattesatsen når 22 procent så kommer en smärtgräns emot.

Punakallio utesluter trots allt inte att kommunerna sneglar på varandra och är beredda att gå in för större höjningar om andra gör det.

Samtidigt har det också blivit vanligare att kommunerna sänker skatten. Punakallio vill inte kalla det för ett allmänt fenomen, men det finns tecken på att kommunerna mer än tidigare användar skattesatsen som ett verktyg när de ekonomiska tiderna är svåra. När utsikterna är ljusare sänks skatten.

Stora städers inkomstbas allt svagare

Att också stora städer som Tammerfors och Uleåborg nu höjer skatten är ytterligare ett tecken på hur ansträngd ekonomin är, säger Punakallio. De stora städerna har ett större svängrum än mindre kommuner, men också deras inkomstbas har eroderat på grund av den haltande ekonomin. Och när andra åtgärder inte balanserat ekonomin måste också städerna ta till skattehöjningar.

– Det tyder på att situationen är svår och att problemen fortsätter, i olika form, säger Punakallio med hänvisning till att det är olika faktorer som försvagat kommunernas ekonomi: nedskurna statsandelar, ökande vårdkostnader, reformen av inkomstregistret och skattekorten och så vidare.

Hur ser tabellen över kommunalskattesatsen ut om ett år?

– Jag tror att antalet kommuner som höjer skatten är mindre än 53. Det finns ett stort utgiftstryck men nästa år kommer att vara lättare än i år.

Plock bland kommuner som höjer skattesatsen

  • Lappträsk: 0,50 procent.
  • Lovisa: 0,50 procent.
  • Pargas: 0,25 procent.
  • Pedersöre: 0,50 procent.
  • Pyttis: 0,50 procent.
  • Saltvik (Åland): 0,75 procent.
  • Lemland (Åland): 0,25 procent
  • Vasa: 0,50 procent.
  • Vörå: 0,50 procent.

Läs mer om skattehöjningarna här.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här