Larsmo lägsta vårdkostnaderna – Kaskö högsta

Kommunerna kommer att ha en begränsad roll i produktionen av social- och hälsovård efter reformen.
Kommunerna kommer att ha en begränsad roll i produktionen av social- och hälsovård efter reformen.
25.11.2016

Av de tvåspråkiga kommunerna på fastlandet har Larsmo de lägsta nettokostnaderna för social- och hälsovården, 77 procent av genomsnittet i hela fastlandet. Kyrkslätt, Sibbo, Esbo och Sjundeå följer tätt efter. Kaskö har däremot de högsta kostnaderna, 26 procent högre än genomsnittet. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över kommunekonomin 2015.

I Larsmo är nettokostnaderna något lägre för socialvården, 62 procent av landets genomsnitt,  medan hälsovården ligger närmare medeltalet , 89 procent av genomsnittet.

Av de tvåspråkiga kommunerna var nettokostnaderna för social- och hälsovården också jämförelsevis låga  i Kyrkslätt med 79 procent, Sibbo med 80 procent, Esbo med 81 procent och Sjundeå med 82 procent av genomsnittet.

Av de tvåspåkiga kommunerna hade Kaskö de högsta nettokostnaderna,  26 procent högre än genomsnittet. I Kaskö är det i synnerhet socialvårdskostnaderna som är högre, 39 procent jämför med genomsnittet. Hangö följde tätt efter med 23 procent högre nettokostnader för social- och hälsovården jämfört med genomsnittet.

För statistiken har man samlat uppgifter från alla kommuner och samkommuner i Finland.

I tabellen nedan finns nettokostnaderna för social- och hälsovården i de tvåspråkiga kommunerna:

2016-11-kommuntorget-kostnader-001

Landskapen:

2016-11-kommuntorget-kostnader-002

Enligt kommunstorlek:

2016-11-kommuntorget-kostnader-003

Nettokostnaderna för social- och hälsovården i fastlandets 301 kommuner låg på 3262 euro per invånare år 2015. Hälsovårdens andel av kosntanderna var 57 procent. Den specialiserade sjukvårdens andel av vårdverksamheten var 37, 2 procent, det vill säga 1215 per invånare och primärvårdens andel var 19 procent, det vill säga 621 euro per invånare. Nettokostnaderna för socialvården var 1412 per invånare. Andelen äldre som behövde vård dygnet runt utgjorde 25,7 procent av socialsektorn, 363 euro per invånare.

I verksamhetskostnaderna räknas med kommunens, samkommunens eller samkommunernas egen verksamhet samt köptjänster dessa de använt sig av. I kostnaderna för kommunens specialsjukvård finns också medräknat köp från universitetssjukhusen, andra sjukhusdisktrikt och privata sektorn.

Nettokostnaderna för social- och hälsovården i kommunerna är bara en del av vårdkostnaderna. Arbetshälsovården och den privata sektorn producerar också i varierande grad service i kommunerna.

Pressmeddelandet på finska kan läsas här.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här