Inför regeringens budgetuppgörelse denna vecka gick Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen ut med ett pressmeddelande, där hon anklagar regeringen Marin för att svika sina löften om ersättningar för vård av coronapatienter och coronatest.

Ritva Viljanen förväntar sig att regeringen backar och betalar fullt ut såsom lovat. Hon säger sig ha fått sympatiyttringar och stöd av många andra kommuner.

Budgeten: Läs också Kommunförbundets ställningstagande: Budgetförhandlingarna: väntade men anspråkslösa åtgärder för kommunekonomin

Det handlar om att social- och hälsovårdsministeriet har skickat ett utlåtande på remiss till kommunerna 8.8-2.9. Utlåtandet gäller ett regeringsutkast till förordning om statsunderstöd för de tilläggsutgifter coronan har föranlett den offentliga social- och hälsovården år 2022. 

– Enligt utkastet planerar staten ersätta endast en del av coronautgifterna trots tidigare löften om att täcka hela året. Löftena har uttalats på många håll i offentligheten även av statsminister Marin själv och även protokollförts i budgetmanglingen, säger Viljanen till Kommuntorget.

Staten har meddelat att den enligt förordningsutkastet är villig att skjuta till pengar för sjukhusvård av coronapatienter och coronatest enbart under det första halvåret. För spårning av smitta ges inget alls trots att det har varit en stor utgift för kommunerna. Coronavaccineringen i kommunerna ersätter staten fullödigt. 

Statens coronastöd är viktigt för Vanda, säger stadsdirektör Ritva Viljanen. Hon hoppas på klara spelregler och det gör även Kommunförbundet.

– Men vem ska betala resten av årets kostnader? Det är inte acceptabelt att kommunerna i efterskott informeras om förändrade linjedragningar gällande utbetalningen av ersättningar, säger Viljanen.

– Det var samma visa i fjol. Man måste hålla vad man lovat och agera konsekvent om man vill bibehålla vårt förtroende! anser hon. 

 

I bakgrundsuppgifterna till utlåtandebegäran säger Social- och hälsovårdsministeriet att coronastödet för 2020 och 2021 var ytterst omfattande och att det statliga coronastödet klart har överstigit kommunernas kostnader. Därför är det motiverat med ett nytt kalkyleringssystem.

I utkastet till förordning är ersättningen per enhet klart mindre än det tidigare överenskomna. För Vanda innebär sänkningen cirka 16 miljoner mindre i år och ytterligare 5 miljoner mindre under kommande år. 

 – Ersättningen bör motsvara de reella kostnaderna för kommunerna och smittspårningen för hela året, betonar Viljanen. 

 – Om kompensationen är otillräcklig förvrängs dessutom beräkningarna för utjämningssummorna från kommunerna till välfärdsområdena som beräknas för året innan social- och hälsovårdsreformen träder i kraft, ondgör hon sig.

Ni gick hårt ut i offentligheten i fredags. Har ni fått sympatiyttringar av andra?

– Det har vi verkligen fått. Vi har fått både stöd och tack av andra kommuner. Många planerar så gott som identiska utlåtanden, vad jag hör. 

Vem blir lidande ifall ersättningarna uteblir? Vilka är konsekvenserna?

Viljanen konstaterar att Vanda kommuns huvuduppgift är att sköta om barnen, de unga, familjerna och åldringarna. 

– Och det är de som blir lidande om staten sviker och skjuter till mindre ersättningar än de lovat. Tidigare har Vandas skattesats på 19 procent varit inbringande och vi har kunnat bygga exempelvis de 6-8 nya daghem som har behövts årligen, men inför de kommande åren står vi inför stora utmaningar särskilt i och med befolkningsökningen och konsekvenserna för bildningsväsendet. Inte slutar folk flytta till städerna inte!

Har ni hälsningar till regeringen?

– Vi ska publicera vår egen budget den första veckan i oktober och har stora utgifter när vi ska hantera exempelvis inlärningsproblemen i skolorna efter coronan och de ökade utgifterna inom mentalvården. 

– Mina hälsningar är att man måste agera konsekvent. Jag har svårt att acceptera att man mitt i budgetåret går in för sådana här förändringar som gör det svårt för kommuner att planera på sikt och lita på regeringen inför nästa års beräkningar. 

Helsingfors av samma åsikt som Vanda

Också Helsingfors stadsstyrelse beslöt i måndags anmäla avvikande åsikt om förordningsutkastet och förutsätta att regeringen ersätter de faktiska kostnaderna för hela året 2022 till fullt belopp. Kravet gällde inte bara staden utan också HUS.

Coronapandemin är inte över än, och smittläget och regeringens hybridstrategi ger fortfarande upphov till avsevärda kostnader för kommunerna. Därför är det solklart att regeringen måste hålla sina löften och ersätta kostnaderna för att tackla coronakrisen till fullt belopp både i år och nästa år. – Juhana Vartiainen, borgmästare i Helsingfors

I ett utlåtande från stadsstyrelsen kritiserades det förändrade räkningssättet regeringen vill gå in för och talades om att utkastet inte uppfyller regeringens löfte vid budgetmanglingen 2020. Konsekvenser även för Helsingfors stad skulle vara ett ”åtstramningsbehov” i övriga tjänster inom social- och hälsovården

Helsingfors stad påminde dessutom om att statsbudgeten för 2023 bör beakta de direkta coronakostnaderna och ersättningsmekanismerna.

KF om budgeten: ”Anspråkslöst ur kommunernas synvinkel”

Regeringen förhandlade på torsdagen klart om förslaget till nästa års budget. Det mesta kretsar kring priset på energi och hur prisstegringar ska kompenseras.

Enligt Kommunförbundet är resultatet ganska väntat och även anspråkslöst med tanke på kommunernas ekonomi. Frågor om social- och hälsovård bekymrar, liksom debatten om coronapengarna.

– Det är beklagligt att statens coronastöd till kommunerna inte nämndes i budgetförhandlingarna. Å andra sidan har vi regeringens proposition om ersättningar, som nu ska på remiss till kommunerna (se tidigare i artikeln, red anm.), säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.