Befolkningen åldras snabbt också i Nyland. Landskapet har tills vidare haft tillräckligt med unga och arbetsföra invånare,  trots att det övriga Finland åldras. Men fram till år 2030 förändras situationen radikalt i Nyland.

År 2030 underskrider antalet arbetsföra Finlands medeltal i nästan hälften av de nyländska kommunerna. Samtidigt minskar antalet barn och unga avsevärt.

Nylands förbund har analyserat landskapets befolkningssituation på basis av Statistikcentralens riksomfattande prognos. Fram till år 2030 överskrider invånarantalet 1,8 miljoner, men befolkningens försörjningskvot försämras.
Orsaken är att den relativa andelen arbetsföra personer i åldern 15-64 minskar i alla nyländska kommuner. År 2030 bor det lika mycket arbetsföra i Nyland som det nu finns i Finland i medeltal, 63 procent av befolkningen.
Dessutom föds det allt färre barn i landskapet under de följande 15 åren, samtidigt som fler och fler går i pension. Fram till 2030 ökar antalet 65 år fyllda med nästan 50 procent i Nyland.

Värst i utkanterna av landskapet

Prognosen för huvudstadsregionen är god: där finns år 2030 fortfarande klart fler arbetsföra invånare än just nu i Finland i medeltal. I utkanten av landskapet är däremot prognosen oroväckande. Exempelvis kommer Hangö, Lovisa och Mörskom år 2030 att ha bara 53 procent arbetsföra invånare – bara en aning mera än barn och äldre personer att ta hand om.

Situationen förvärras av att en del av de arbetsföra i praktiken alltid står utanför arbetslivet, t.ex. arbetslösa, föräldralediga, studerande och pensionärer.

Samtidigt föds det allt färre nya barn i landskapet. Endast i huvudstadsregionen bor det efter 15 år mer barn och unga än idag. Till exempel i Hangö minskar antalet under 15-åringar med nästan en tredjedel. Metropollandskapets tinningar grånar med fart.

Totalt sett verkar befolkningsprognosen utmanande för ungefär hälften av Nylands 26 kommuner. Den mest oroväckande situationen råder i Hangö, Lovisa och Lappträsk, den bästa i huvudstadsregionen.

Inflyttningen hjälper

På riksnivå är Finlands åldersfördelning den sämsta i Europa år 2030. Detta innebär ökade utmaningar för ekonomin och speciellt de offentliga tjänsterna. Nylands förbunds sakkunniga Markku Hyypiä påminner ändå om att prognosen inte är den slutgiltiga sanningen:

– Det handlar om en uppskattning av vart den rådande situationen och utvecklingen under de senaste åren leder oss. Prognosen informerar beslutsfattarna om vad som händer om inga ändringar görs. Den pågående social- och hälsovårdsreformen kommer att utjämna kostnadsbördan mellan kommunerna.

Hur effektivt social- och hälsovårdsreformen utjämnar kostnaderna av den åldrande befolkningen beror på finansieringsmodellen. Även den bästa reform kan bara utjämna kostnaderna, befolkningen blir ju inte yngre. Många forskare anser att invandring skulle lindra den föråldringstrend som just nu hotar Nyland och hela Finland. Detta förutsätter ändå att de nyanlända integreras och sysselsätts på ett lyckat sätt.

– Vi har nyligen färdigställt ett målprogram för dubbelriktad integration i Nyland. Programmet innehåller metoder för en lyckad integration, berättar Ulla-Mari Karhu som ansvarar för invandringsfrågor på Nylands förbund.

I metropollandskapet bor redan nu hälften av dem som invandrat till Finland. En stor del av de nya asylsökandena hamnar också i Nyland.

Andelen över 65-åringar
I Helsingfors ökar antalet äldre minst.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *