Marianne Pekola-Sjöblom: Är dubbelval en optimal lösning?
Narinken i Helsingfors timmarna innan förhandsröstningen slutade. Foto: Tommy Pohjola
Det är ett obestridligt faktum att vi har väldigt många val i Finland, och hittills vid olika tidpunkter. Under de senaste åren har vi haft en nästan exceptionell valperiod, som började med kommunalvalet i juni 2021 och fortsatte bara sex månader senare med landskapsvalet i januari 2022. Riksdagsvalet i april 2023 bara två år sedan, presidentvalet i två omgångar bara drygt ett år sedan och valet till Europaparlamentet så sent som 10 månader sedan.
Är det då konstigt att partierna och medierna inte har varit entusiastiska över detta val förrän ganska sent på dagen? Och är det konstigt att det krävs allt större ansträngningar för att väcka väljarnas intresse?
Ibland avundas man andra nordiska länder, särskilt Sverige, där man har lättat på väljarnas valbörda genom att slå ihop riksdags-, region- och kommunalval. Som kungarike behöver man inte alls ordna presidentval och EU-val bara vart femte år. Norge har också endast två val: ett parlamentsval och ett kombinerat kommun- och regionval. Danmark har ett system med tre separata val.
I Sverige, Danmark och Norge hålls kommun- och regionval samtidigt. Detta är ett väletablerat system i respektive land. I Sverige har alla tre valen hållits samtidigt sedan 1970 och kommunal- och regionval har hållits åtminstone sedan 1940-talet. I Norge har regionval (fylkestingsvalg) hållits samtidigt med kommunalval sedan det första valet 1975.
Valdeltagandet i de svenska och danska kommun- och regionvalen ligger mycket nära varandra. I Norge är skillnaden mellan kommunal- och fylkestigsvalen vanligen fyra till fem procentenheter till kommunvalens fördel. Jag själv upplever att Norge är den bästa jämförelsen för oss när det gäller bland annat geografi och kommunstruktur. Således anser jag att Norge även är den lämpligaste jämförelsen för våra dubbla val ur valsynpunkt.
Förhandsröstningen visar att andelen på 28,4 procent i kommunalvalet i Finland är klart lägre än 2021, då kommunalvalet ordnades under exceptionella omständigheter på grund av pandemin, inklusive en förlängd, 2 veckors förhandsröstningstid. Men jämfört med kommunalvalet våren 2017 är valdeltagandet i vårens förhandsröstning 1,6 procentenheter högre. I relation till detta kan ett rimligt valdeltagande förväntas.
Förhandsröstningsgraden i välfärdsområdesvalet blev 1,2 procentenheter lägre än i kommunalvalet, vilket enligt min mening tydligt visar att den gemensamma valdagen huvudsakligen gynnar välfärdsområdesvalet. Jag bedömer att skillnaden i det slutliga valdeltagandet mellan kommunal- och områdesval kommer att bli runt tre procentenheter. Med andra ord större skillnad än i motsvarande val i Sverige och Danmark, men troligen litet lägre än i de norska kommun- och regionvalen.
Men is i magen – även för mig själv. Valdagens röster har inte getts ännu. Som Kommunförbundets representant hoppas jag att valdeltagandet i kommunalvalet kommer att vara högre än i det senaste valet.
PS. Visste du att det första kommunalvalet i Finland hölls redan i december-januari 1918-1919? Under de första åren hölls kommunalvalen årligen.
Relaterade artiklar
Senaste av Marianne
