Ulf Stenman: Vi har en samsyn i Norden om kommunens roll som planläggare
I Norden har den kommunala planläggningen en viktig roll som instrument för hållbar utveckling. Här är det kommunerna som bär huvudansvaret för samhällsfunktionerna och kommuninvånarnas livsmiljö, en uppgift som kommunerna bör ha också i framtiden. Dethär är ett synsätt som råder såväl i Finland som i våra nordiska grannländer.
En nordisk planegrupp, som består av experter på planläggning från de nordiska kommunförbunden träffades i Helsingfors i april. Deltagarna diskuterade framtidens planläggning, klimatfrågor och samarbetet inom stadsregioner. Länderna har redan under lång tid samarbetat inom miljö- och klimatpolitiken och stött den gröna omställningen i våra samhällen.
I det norska Kommunal och moderniseringsdepartementets strategi heter det att regeringen ska stärka kommunernas roll som samhällsutvecklare. En satsning på socialt bärkraftiga kommuner och stadsutveckling är några av de viktigaste målsättningarna. Fylkeskommunerna (länen) och kommunerna ges i Norge ett ökat ansvar för att uppnå de här målen. Planläggningen, markpolitiken och styrningen av byggandet bildar en helhet som är grundstenen i kommunens livskraft och kommuninvånarnas välfärd.
Det danska klimatprojektet, DK2020, som omfattar 64 kommuner har som mål att kommunerna ska vara klimatneutrala år 2050. Vägen dit går via lokala klimatplaner, som kommunerna tar fram med stöd av landets fem regioner och det danska kommunförbundet Kommunernas Landsförening (KL).
Överfört ansvar eller detaljstyrning?
På basis av de presentationer och diskussioner som fördes på det samnordiska mötet på Kommunförbundet verkar det som om Norge och Danmark nu överför mera ansvar för planläggningen på kommunerna medan Finland och Sverige detaljstyr via lagstiftning.
”Sverige har en tydligare nivåstyrning i stat, regioner och kommuner och vi behöver hitta bättre instrument för att samarbeta över nivåerna”, konstaterade Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert vid Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Den finländska regeringens förslag till ny bygglag samt revideringen av markanvändnings- och bygglagen kommer att överlämnas till riksdagen i höst. Lagen är planerad att träda i kraft den 1 januari 2024. Reformens mål är att uppnå ett koldioxidneutralt samhälle, stärka naturens mångfald, höja kvaliteten på byggandet och främja digitaliseringen. Målsättningarna är värda att understödjas och helt i linje med de nordiska grannländers lagstiftning.
Kommunförbundet har konstaterat att lagförslaget, som det är skrivet idag, inte utgör någon samordnad helhet och att lagstiftarens mål bättre kunde främjas genom att stärka kunskapsbasen, utveckla verksamheten och styra den statliga finansieringen till kommunernas utvecklingsprojekt.
Behåll planeringsmonopolet
De sammanlagda konsekvenserna av de olika reformerna (inlösningslagen, naturvårdslagen, lagprojekt inom digitaliseringen och klimatlagen) måste beaktas utgående från kommunernas verksamhet och ekonomi så att kommunernas markpolitik stärks och planläggningsmonopolet bibehålls, anser Kommunförbundet.
Planläggning ur ett nordiskt perspektiv är bara ett exempel på samarbetet mellan de nordiska kommunförbunden. Våra länder och samhällen, adminstration och lagstiftning påminner mycket om varandra vilket gör samarbetet gynnsamt.
Den direkta nyttan är att länderna i samverkan åstadkommer ett bättre resultat än vad vart och ett land för sig skulle uppnå. Det finns därför goda skäl att utveckla och intensifiera samarbetet mellan de nordiska kommunförbunden framöver.
