Henrik Wickström: En del av oron för vårdreformen är onödig

Det kändes overkligt. En känsla av lättnad som snabbt övertogs av en känsla av oro.

Så kan jag ungefär förklara mina känslor då vårdreformen efter en tiotals år lång politisk process äntligen godkändes i riksdagen.

Kommunerna står inför en av de största reformerna i Finlands historia. I vårt nordiska välfärdssamhälle är social- och hälsovården på många sätt central. I en liten kommun – den minsta kommunen i västra Nylands välfärdsområde – finns det förstås flera frågetecken inför reformen.

Hur går det med den lokala hälsovårdscentralen? Finns socialtjänsterna på vår ort i framtiden? Kommer vi att ha tillräckligt med boenden för de äldre i framtiden? De här frågorna möter jag och andra kommunala beslutsfattare och tjänstemän dagligen.

Det tar tid att förändra en förvaltning.

En reform av social- och hälsovårdstjänsterna är nödvändig. Befolkningen åldras och tillgången till vård är ojämlik. Vårdköerna är långa och kostnaderna ökar. Att fortsätta som nu är inte ett hållbart alternativ på sikt.

Den oro som invånare har inför reformen är förståelig, samtidigt är en del av oron onödig. Det är just därför som det behövs information om vad reformen egentligen handlar om.

Varje kommun i Finland står inför en förändring. Jag tror att kommunerna också framöver har en viktig roll i varje människas vardag.

Det kommer ändå att ta tid för kommunerna att ställa om sig för att sköta de uppgifter som blir kvar efter reformen. Det tar tid att förändra en förvaltning, vilket kommer att märkas i kommuninvånarnas vardag.

Ett möjligt scenario är att behovet av kommunsammanslagningar ökar.

I januari är det dags för det första välfärdsområdesvalet i Finlands historia. Alla partier rekryterar just nu kandidater inför valet.

Ett av de hetaste diskussionsämnena inför valet är vem som ska ställa upp. Partierna behöver lyskraftiga politiker, och dessa sitter ofta redan i riksdagen och i kommunfullmäktige.

Det är viktigt med politisk erfarenhet i de nya välfärdsområdenas fullmäktigen.

Bland allmänheten diskuteras risker med att makten koncentreras. I framtiden kunde det vara bra att utvärdera möjligheten att ha listval, i stil med de man har i Sverige, i våra välfärdsområden. På så sätt undviker vi att makten fördelas mellan för få personer.

De kommande åren innebär en massa arbete för kommunerna. Då kommunernas ekonomiska muskler blir mindre blir det intressant att se om det leder till mer samarbete över kommungränserna inom andra områden.

Ett möjligt scenario är att behovet av kommunsammanslagningar ökar. Det hoppas jag inte blir fallet.

Det här är en artikel från Kommuntorget 4/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.