Den största reformen i Finlands förvaltningshistoria, strukturreformen inom social- och hälsovården, roddes i land när lagarna om den godkändes i juni 2021.

Men precis som i rallytävlingar har vi ännu en lång och möjligtvis gropig transportsträcka framför oss innan vi når prisutdelningen. Också därefter kommer vi att få arbeta hårt med testning, försök, underhåll och justeringar innan de nya aktörerna hittat sina platser och verksamhetsmodeller. Världen blir inte färdig med den här reformen, även om den är betydande.

Hur garantera kommuninvånarnas välfärd?

Främjandet av välfärd och hälsa har en nyckelroll i reformen. Många uppgifter som främjar välfärden och framför allt sådana som främjar hälsan överförs från kommunerna till välfärdsområdena. 

Reformen har också betydande konsekvenser för kommunernas ekonomi och verksamhet. Kommunerna kommer inte att ha samma möjlighet att styra välfärdsområdena som de haft i samkommuner och andra former av mellankommunalt samarbete, för att inte tala om tjänster som ordnats i egen regi. Det är på flera sätt en ny situation för kommunerna.

Kommuninvånarnas välfärd är mycket mer än social- och hälsovårdstjänster. Social- och hälsovårdstjänsterna står för bara en del av invånarnas dagliga liv. De här tjänsterna är tidvis rentav livsviktiga, men när det gäller boendemiljöer och fungerande tjänster kommer kommunerna att ha en avgörande roll också framöver. 

Kommunen skapar ramar för invånarna att förverkliga sig själva och leva ett gott liv. En del av kommuninvånarna använder tjänsterna mer än andra, men bara det att de finns och att de kan användas är viktigt för kommuninvånarna. Många är knappast ens medvetna om alla tjänster som kommunen erbjuder eller vilken inverkan de har. Men utebliven service märks genast. 

Samverkan mellan kommuner och välfärdsområden ger det bästa resultatet

Kommunerna och välfärdsområdena kommer att behöva varandra också i fortsättningen. Det handlar framför allt om att sköta gemensamma kunder och kundrelationer tillsammans. Organisationerna måste kommunicera med varandra och den information som produceras måste kunna utnyttjas som stöd för beslutsprocessen i båda organisationerna. 

Det är bra att lagen om ordnande av social- och hälsovård och vissa andra lagar ålägger kommunerna och välfärdsområdena att samordna sig och stödja varandra i främjandet av välfärd och hälsa. Men viktigare än den skyldighet som anges i lagen är ändå äkta samverkan, lokala innovationer som stöder olika aktörer och samarbete för välmående och friska invånare. Det om något är gemensamt ansvar för invånarna. 

Vårdreformen kommer, främjandet av hälsa och välfärd består

Svaret på rubrikens fråga är mycket enkelt: vårdreformen kommer, men främjandet av hälsa och välfärd består. Formen kommer att ändras, men vikten eller behovet av detta arbete minskar inte. I bästa fall ger den nya strukturen möjlighet att utveckla samarbetet och bidrar till att se kommunens roll på ett nytt sätt när det gäller främjandet av hälsa och välfärd. Liksom i många andra frågor handlar det framför allt om ledarskap och om kommunernas och välfärdsområdenas strategiska ambitioner att ta vara på de möjligheter som finns.

Kommunförbundet stöder kommunerna i förändringen

Kommunförbundet har förberett och fortsätter att förbereda stödmaterial och tjänster för genomförandet av reformen. Arbetet med kontaktytorna inom främjandet av hälsa och välfärd har också förberetts och nu är det dags att stödja kommunerna i ett framgångsrikt genomförande av reformen.  

Kommunförbundets organisation har omstrukturerats så att välfärden lyfts fram på ett nytt sätt och den nya strukturen för främjandet av välfärd och hälsa är redan på god väg.

Se video: Arbetet med social- och hälsovårdsreformen för hela tiden med sig nya frågor