Klimatarbetet ingår i kommunernas verksamhet

I mitten av maj ordnade Kommunförbundet den nionde klimatkonferensen. Denna gång firade vi den med anledning av kommunernas 20-åriga klimatarbete. Startskottet kan ha varit Kommunförbundets initiativ till Kommunernas klimatkampanj under den första klimatkonferensen hösten 1997. Då deltog 7 kommunala aktörer i kampanjen. Idag deltar 55 kommuner och fyra samkommuner. Målet med kampanjen är att bromsa klimatförändringen genom att minska växthusgasutsläppen med de medel kommunen har till sitt förfogande och att följa upp utsläppen av växthusgaser. Kommunerna sätter själva upp sina mål men strävar efter att uppnå minst FN:s klimatavtal. Anpassning och beredskap inför klimatförändringen är också väsentligt ur kommunernas synvinkel. De mest utmanande frågorna gäller markanvändning och trafik där planeringen kräver både långsiktighet och ibland rentav djärva beslut.

Produktionen och användningen av energi är och kommer att vara en avgörande möjlighet. Kommunens förbrukning av värme, el och bränsle har den synligaste rollen i kommunens miljöarbete. I det arbetet är systemet med energieffektivitetsavtal mellan staten och kommunerna – som också fyllt 20 år – en utmärkt sporre och hjälp. För perioden 2017–2025 har 67 kommuner ingått energieffektivitetsavtal.

I det ambitiösa HINKU-projektet med målet att uppnå koldioxidneutralitet deltar 39 kommuner. En fjärdedel av dessa är också med i klimatkampanjen.  HINKU-projektet har gått in för att utvidga kommunens klimatarbete till företagen och invånarna i kommunerna.

The Covenant of Mayors som lanserats av EU representerar, parallellt med de två inhemska klimatnätverken, det europeiska nätverket för klimatarbete. Cirka 15 kommuner och två landskapsförbund har gått med i The Covenant of Mayors. Projekt som hänför sig till EU-programmen ger den lokala verksamheten extra fart.

Energirådgivning för konsumenter erbjuds av ungefär ett halvt dussin regionala aktörer. Dessa stöds av energibyråer och kommunala sammanslutningar.

Ett flertal kommuner är dessutom med i något nationellt klimatnätverk, såsom FISU eller Smart&Clean eller nätverken för cirkulär ekonomi och ekologisk upphandling. Eftersom nätverken är projektbaserade har de en stark koppling till lokala klimatkoncept.

Klimatarbete utförs också genom stora offentliga upphandlingar. KL-Kuntahankinnat Oy har konkurrensutsatt ramavtal om nyckelfärdiga solpanelkraftverk samt el- och gasdrivna fordon för kommunerna. Våren 2018 bildades ett nätverk för rådgivning om hållbar och innovativ offentlig upphandling KEINO. Det kommer att vara till hjälp vid utvecklandet och gynnandet av klimatvänliga varor och tjänster och vid formuleringen av avtalsdetaljer.

Klimatarbete kan inte utföras utan investeringar. För investeringar behövs i sin tur finansiering, i praktiken lån. Kommunfinans Abp som ägs av kommunerna och staten tillsammans lanserade år 2016, som första finländska kreditinstitut, gröna lån. De är en aning förmånligare än traditionella lån och avsedda speciellt för projekt som förbättrar miljön mer än genomsnittet.  Finansieringen har använts till betydelsefulla kollektivtrafikprojekt, för att bygga energieffektiva daghem och skolor, till reningsverk för avloppsvatten och till energiprojekt som gynnar användning av förnybar energi. Kreditinstitutet rapporterar till sina internationella investerare om ändamålen för de gröna lånen och vilken effekt de haft på utsläppen.

Resultaten kan ses redan nu. Energibesparingarna och effektiviseringen av användningen samt andelen förnybar energi har alla ökat tydligt. Drivmedelsbesluten i kommunernas energibolag har stor betydelse för utsläppen. Utvecklingen av kollektivtrafiken och den lätta trafiken märks i ett större antal användare. Återvinningen och energiutvinningen av kommunalt avfall  märks i lägre metanutsläpp och mindre avfall på deponierna. De kommunala kosthållen minskar svinnet och satsar på närproducerade livsmedel.

Målen för minskningen av utsläpp stramas åt hela tiden på alla områden. Det  här är inte bara ett hot utan framför allt en möjlighet med tanke på kommunens livskraft. Klimatarbetet måste därför fortsätta också i kommunerna och integreras i all verksamhet  och särskild uppmärksamhet bör fästas vid kompetens och utbildning. Under de senaste två decennierna har de som löst klimatproblem i kommunerna utbildat sig och inhämtat kunskap vid sidan av sitt arbete – av eget intresse. Bland de politiska beslutsfattarna råder en utbredd enighet om vikten av  klimatarbetet. Genom ett samarbete mellan kommunen, dess invånare och företag kan man få till stånd betydande resultat.

Kommunförbundets mål är att samordna kommunernas, regionernas och landskapens klimatarbete och nätverk. På så sätt uppnår man bäst de långsiktiga resultaten, förmedlar kunskap om andras verksamhet, lär sig av varandra och utvecklar eventuellt något nytt som gynnar alla. Samarbetet och den ständiga dialogen med staten och landskapen är fortfarande av yttersta vikt.