Hur få fler svenskspråkiga att flytta till Mörskom?
I år börjar förändringens år i Mörskom. Invånarna ser förändringen på två sätt. Å ena sidan börjar en betydande investeringsperiod och å andra sidan slutar sparkampanjen som kommunen har haft de två senaste åren. Gällande investeringarna är invånarna mest intresserade av att bygga en idrottshall och renovera grundskolan, vilket visar på kommunens fortsatta barnvänlighet. Det bör inte heller förbises att man i Mörskom har flera skolbiträden per antal elever än man har i grannkommunerna.
Som kommundirektör funderar jag över några saker: 1) Hur ska vi få fler svenskspråkiga familjer att flytta till kommunen, 2) Vad man ska göra när vår nativitet sjunker, trots att gruppen kvinnor i åldern 25 – 35 åldern växer, och 3) Hur kan vi minska på skattetrycket? Eftersom kommunalskatten är 21,5 procent, skulle Mörskom vara tvunget att höja skatterna från en redan mycket hög beskattningsnivå. Punkt 2 är en sällsynt situation i Finland. Endast i ett fåtal kommuner växer de unga kvinnornas antal och att Mörskom är en av de kommuner kan man vara tacksam för. Men samtidigt minskar antalet barn som föds!
Antalet svensktalande familjer utvecklas i fel riktning i Östra Nyland och det syns också i Mörskom. Det finns dock en konsensus om att hålla den svenska kulturen så levande som möjligt. Utvecklingen är milt sagt oroande eftersom ankdammens representanter har varit så duktiga på att hålla positiv anda och deras talkoanda har varit hög under en lång period. Det aktiva Mörskom svenska ungdomsförbund (MSUF) är en källa till stolthet och kommunen har gjort en större donation till förbundet för att understöda föreningens satsningar på idrottsfaciliteter. En positiv nyhet är ändå att vi under de senaste två-tre åren, har fått fler svenskspråkiga barn än vad man kunde förvänta sig med tanke på de svenskspråkigas andel av hela befolkningen i Mörskom.
Under senare år har vi aktivt sökt villiga grannkommuner att sammanslå våra nämnder med för att fördjupa samarbetet. Naturligtvis är den viktigaste orsaken ekonomisk, att spara pengar. Men man bör inte underskatta viljan att minska personalrisker och trygga jämlik servicekvalitet. I fjol kom vi överens med Pukkila om att vi blir värdkommun för deras bibliotek. Året före det kom vi överens om att Mörskom som värdkommun blir ansvarig för deras tekniska nämnd. Vi vill fortsätta med fördjupat samarbete med våra grannar, eftersom det tillsvidare varit lyckat.
Om vi bara skulle få våra tvåspråkiga grannkommuners tekniska nämnder till oss, kunde vi som nästa steg erbjuda dem en kostnadseffektiv biblioteksadministration. Först visar vi invånarna hur effektiv och human den tekniska administration är, sedan gör vi någonting verkligt radikalt: Erbjuder dem den bibba-administration i Mörskom stil.
Men hur säljer man idén till politiker i Borgåtrakten? Det är frågan.
