Effektivare yrkesutbildning bara om studieplatserna blir färre
Regeringen har nyss överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ny lag om yrkesutbildning. Lagen ger utbildningsanordnarna fler skyldigheter trots stora nedskärningar i finansieringen av utbildningen. I praktiken är det möjligt att åstadkomma betydande inbesparingar endast om studieplatserna blir färre och utbildningsansvar flyttas över till arbetsplatserna.
Det är nödvändigt att se över yrkesutbildningen och lagförslaget ger upphov till många bra förändringar. För utbildningsanordnarna är det ändå svårt att lösa ekvationen med ökande skyldigheter och minskande finansiering.
Enligt lagförslaget kan de största kostnadsbesparingarna åstadkommas om man erkänner tidigare förvärvad kompetens och övergår från examensbaserad utbildning till att avlägga examensdelar. I praktiken är det
möjligt att spara i den offentliga ekonomin endast om utbildningsvolymen, dvs. studerandeårsverkena minskas. Alltså genom att minska studieplatserna. Den uppskattade summan på 116 miljoner euro som sparas in motsvarar cirka 13 000 studieplatser.
Ett annat sätt att spara i större omfattning är att flytta över lärandet till arbetsplatserna. Genom att överföra utbildningsansvar till arbetsplatserna sparas uppskattningsvis närmare 100 miljoner euro.
Det är osäkert om arbetsplatserna i betydande grad är redo att ta ansvar för inlärningen av det växande antalet studerande.
Kostnaderna ökar 90 miljoner euro
Genom lagändringen läggs yrkesutbildningen för unga och vuxna samman. Sammanläggningen av de två lagarna effektiviserar utbildningsprocesserna men i och med att antalet uppgifter ökar innebär det stora extra kostnader för anordnarna av yrkesutbildning.
Kommunförbundet bedömer att de utökade uppgifterna medför extra kostnader på 84 miljoner euro för utbildningsanordnarna och 6,6 miljoner euro för kommunerna.
Exempelvis den globalt sett unika rätten till gratis skolmåltider utvidgas till att gälla också vuxenstuderandena. Vidare utvidgas kommunernas skyldighet att ordna elev- och studerandevården.
Blir utbildningsgarantin verklighet?
I regeringsprogrammet sägs att alla som går ut grundskolan garanteras en utbildnings-, arbets- eller rehabiliteringsplats. Detta löfte infrias ändå inte i lagförslaget.
Det återstår att se om det finansieringssystem som föreslås i lagförslaget sporrar utbildningsanordnarna i tillräckligt hög grad att ta med alla som avslutat den grundläggande utbildningen i yrkesutbildningen.
Kommunförbundet har föreslagit att tillståndet att ordna utbildning ska innehålla en särskild utbildningsuppgift för dem som slutför den grundläggande utbildningen. På så sätt kunde alla som slutför den grundläggande utbildningen garanteras en studieplats antingen i gymnasiet eller inom yrkesutbildningen.
Kommunernas roll kvarstår
Det som är bra i reformen är att det lokala beslutsfattandet stannar kvar i områdena. Kommunerna, samkommunerna och de kommunägda aktiebolagen kan vara anordnare av yrkesutbildning. Dessutom finansierar kommunerna också i fortsättningen yrkesutbildningen.
”Tvångsbolagiseringarna” eller övergången till en statlig finansiering eller en stark statlig styrning blir alltså inte verklighet.
Det här är en god lösning med tanke på närings-, sysselsättnings- och utbildningspolitiken i de olika regionerna i Finland. Det lokala beslutsfattandet är det bästa, snabbaste och smidigaste sättet när det gäller att tillgodose invånarnas och arbetslivets utbildningsbehov.
