Trettio år av integration på svenska i Finland

13.6.2016
Bloggar Lilian Ivars

Integration på svenska har skett i Österbotten sedan slutet av 1980-talet, det vill säga i snart 30 år. Jag kommer så väl ihåg kommentarerna när de första vietnamesiska båtflyktingarna kom till Närpes och de påbörjade sin integrationsutbildning på svenska.

– Utbildar ni dem i svenska så far de snart iväg till Sverige, sade många då. Så blev inte fallet utan det flyttade in vietnameser från finska orter till Närpes i stället.

Kriget i Ex-Jugoslavien ledde till att över två miljoner bosnier tvingades på flykt. De fann sin väg också till Finland och det svenska Österbotten. Då var det ingen som längre ifrågasatte integration på svenska. När man kommunicerade med varandra upptäcktes att det finns många gemensamma internationella ord som kunde användas. Ord som problema är problem på svenska, sistem är system, kompleks är samma ord, och så vidare. Att komma från ett europeiskt land och ha en indoeuropeisk språktillhörighet gjorde kommunikationen lättare redan från början.

De svenskspråkiga områdena består oftast av små samhällen där alla känner alla. Det kan förstås ha sina positiva och negativa sidor. Till de positiva hör att man får veta vem som behöver arbetskraft och också blir rekommenderad till ett arbete. Ryktet går snabbt och om man är en duktig fotbollsspelare har man chans att komma med i fotbollslaget. Till det negativa hör att den sociala kontrollen kan kännas total. På en liten ort ”vet” alla allt om varandra.

Ett mycket positivt fenomen har visat sig vara att det är relativt lätt att spontant få vänner i mindre samhällen. Någon har beskrivit orsaken till finlandssvenskarnas öppna sinne gentemot utlänningar som en förståelse för hur det är att vara i minoritet. En annan förklaring har varit att finlandssvenskarna själva har emigrerat i stora skaror under långa tider.

Ett talesätt från förr är att det krävs en hel by för att uppfostra ett barn. Jag vill påstå att det krävs ett helt samhälles engagemang för att god integration skall fungera. Idag deltar faktiskt hela samhället i den ömsesidiga integrationen då det finns människor med invandrarbakgrund i alla sammanhang. De finns i dagvården, i skolorna, i arbetslivet, som kunder i affärerna, både som patienter och som anställda i hälsovården, som föreningsaktiva. Listan kan göras hur lång som helst.

blogg
Integration på svenska eller finska är en kontinuerligt pågående handling, som kräver ständig utveckling av metoder. Mycket har gjorts och mycket återstår att göras. De finlandssvenska samhällena har haft stor nytta av att kunna använda till exempel läromedel och -material från Sverige. Nu producerar vi också eget finlandssvenskt studiematerial. Kompetensen och kunskapen om integration på svenska ökar och utvecklas hela tiden. Den tekniska utvecklingen bidrar till detta.

Det finlandssvenska samhället är vitalt och livskraftigt mycket tack vare det mångkulturella inslaget av människor från alla världsdelar, som lever och bor bland oss.

Lilian Ivars, integrationskoordinator K5 (Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård)