Nej till statligt styrda yrkesutbildningsbolag

Regeringen har nått enighet om att starta ett experiment som gör skolsvenskan frivillig för 2 200 elever.
Regeringen har nått enighet om att starta ett experiment som gör skolsvenskan frivillig för 2 200 elever.
8.12.2016

Kommunförbundet befarar att regeringen förbereder en överföring av yrkesutbildningen på andra stadiet  till statligt styrda aktiebolag. Yrkesutbildningen bör bli kvar hos kommunerna och samkommunerna, poängterar förbundet i ett uttalande om yrkesutbildningsreformen.

Kommunförbundet ställer sig bakom målen i regeringsprogrammet och anser att yrkesutbildningen på andra stadiet behöver ses över. Enligt förbundets bedömning ger lagförslaget dock intrycket av att det förbereds en överföring av yrkesutbildningen till statligt styrda aktiebolag vid ingången av år 2020.

Kommunförbundets styrelse behandlade i dag torsdag  förbundets utlåtande om reformen av yrkesutbildningen.

Försämring i läroavtalsutbildningen

Enligt nuvarande praxis har en utbildningsanordnare kunnat ordna läroavtalsutbildning inom alla utbildningsområden, om utbildningsanordnaren haft tillstånd att ordna läroavtalsutbildning. I det nya system som föreslås skulle utbildningsanordnarna i fortsättningen kunna ordna läroavtalsutbildning bara för examina som hör till deras utbildningsuppgift.

Kommunförbundet anser att förslaget kännbart skulle försämra tillgången på utbildning. Förändringen skulle också minska läroavtalsutbildningens möjligheter att på ett flexibelt sätt svara mot kommunernas och arbetslivets kompetensbehov.

Unga riskerar bli utan studieplats

Enligt Kommunförbundets bedömning kommer regeringsprogrammets mål att trygga en utbildningsplats på andra stadiet för alla unga som gått ut grundskolan inte att uppfyllas genom det system som presenteras i lagförslaget.

Därför föreslår Kommunförbundet i sitt utlåtande att uppgiften att ordna utbildning för dem som gått ut grundskolan anges i tillståndet att ordna yrkesutbildning. De som ordnar yrkesutbildning skulle kunna ansöka om denna uppgift. Antalet sökande som går ut grundskolan skulle då reglera utbudet och den regionala fördelningen av utbildningen.

Ett av målen i reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet är att skapa en bättre växelverkan mellan utbildningen och arbetslivet. Kommunförbundet ställer sig mycket positivt till att samarbetet utökas och att yrkesutbildningen i högre grad ska utgå från arbetslivet.

Samtidigt befarar förbundet ändå att anordnarna inte i alla lägen kommer att kunna agera på det sätt som lagförslaget kräver. Enligt förslaget bör arbetslivet – dvs. de finländska företagen och den offentliga förvaltningen – delta i bland annat identifieringen och bedömningen av de studerandes kunnande och genomförandet av yrkesprov.

De studerande utför varje år omkring 1,3 yrkesprov som en del av sin examen. Med nuvarande 300 000 studerande blir det uppskattningsvis 390 000 yrkesprov per år.

Kommunförbundet föreslår att bestämmelserna luckras upp i fråga om arbetslivets medverkan, så att utbildningsanordnarna ska ha faktiska möjligheter att agera i enlighet med lagstiftningen.

Läs Kommunförbundets utlåtande (på finska) om yrkesutbildningen här.

Läs också:

Nytt lagförslag om yrkesutbildning sämre för svenskan

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här