Rektorer i Ekenäs och Åbo ingriper inte om föräldrar håller barnen hemma de två sista veckorna i maj

30.4.2020

Bob Karlsson och Nicke Wulff hoppas på tydligare instruktioner om ämnesundervisningen och hur timfördelningen ska prioriteras.

Regeringens beslut att frångå distansundervisningen och öppna upp skolorna är till ingen nytta om de anvisningar som presenterades på onsdag kväll inte preciseras.

Det säger Bob Karlsson, rektor på Ekenäs högstadieskola. Karlsson tänker på anvisningen att lärarpersonal inte får undervisa flera grupper, utan måste hålla sig till en. Det drar mattan undan ämnesundervisningen, säger han.

—Om en mattelärare ska hålla sig till endast en elevgrupp är beslutet att återgå till närundervisning bortkastat, sett till läroplanen. Men vi hoppas att anvisningarna i går kväll inte var de slutliga.

Öppnandet av skolorna ska enligt regeringen ske så, att elever och lärare sitter på ett tryggt avstånd från varandra. Det här kräver att skolorna utnyttjar tomma utrymmen, eller andra utrymmen.

För Ekenäs högstadieskola är själva utrymmesfrågan inte ett problem, eftersom skolan kan använda gymnasiet som ligger några hundra meter bort. Däremot kommer personalen inte att räcka till om klasserna ska spjälkas upp i mindre grupper.

—Ska vi bedöma själva vad som är tillräckligt små grupper? Redan nu har vi rätt små grupper med 16–20 elever. Om de måste vara färre, typ 10, räcker personalen inte till.

Karlsson säger att skoltransporterna också är en fråga som måste få ett svar. Kring hälften av skolans elever använder allmänna transportmedel eller taxi.

—Femtio personer i en buss är knappast enligt rekommendationerna.

Karlssons syn på regeringens besked är att om man vill ha en någorlunda normal undervisning enligt läroplanen så är skolornas distansundervisning för tillfället den bästa lösningen.

—Alla elever har datorer och vi kan hålla nätlektioner. Men ska vi hitta avvikande arrangemang i skolan så ser jag inte nyttan med att öppna skolorna. Samtidigt förstår jag att det finns andra aspekter, till exempel att det är viktigt att ungdomarna kommer hit och att vi ser hur det går för dem.

Hur kommer du och skolan att hantera lärare som inte låter barnen komma till skolan i maj, i rädsla för coronaviruset?

—Föräldrar tog kontakt redan i går kväll. Det finns de som är oroade för att de hör till riskgrupper, och så finns det de som annars är oroade. Skolan har inte möjlighet att upprätthålla dubbla system, det vill säga en lärare kan inte undervisa på distans men nog ge uppgifter till eleven, som görs när någon är sjukfrånvarande, och då är det föräldrarnas ansvar att uppgifterna görs.

Det betyder att oro för coronaviruset är en godtagbar orsak för frånvaro?

—Vi har svårt att göra annat. Tidigare har föräldrar åkt med barn på två veckors semester till Thailand under pågående läsår. Vi har inte medel att tvinga någon till skolan och under den korta period det handlar om blir barnskyddet knappast inkopplat. Det gäller att ha lite överseende.

Om riskfritt, varför begränsa?

Också Nicke Wulff, rektor vid Cygnaeus skola i Åbo, har fått frågor av oroade föräldrar. Han säger att han förstår föräldrarna fullt ut och att han kommer att godkänna frånvaroanmälningar i vanlig ordning.

—Anmälningarna görs via Wilma och sedan ser vi över de praktiska arrangemangen. Jag ställer mig inte i vägen och anser att oro för viruset är en godtagbar orsak. Det är inte min uppgift att avgöra om familjemedlemmar hör till riskgruppen eller inte. Det är föräldrarnas ansvar och rätt.

Wulff tycker att regeringen kommer med dubbla budskap när den å ena sidan säger att det är riskfritt för barn att komma till skolan och å andra sidan kräver specialarrangemang i skolorna.

—Därför är folk oroliga. Jag hade hoppats på en klarare signal. Nu använder sig regeringen av delar av experternas budskap. Om det är riskfritt, varför då dessa begränsningar?

Efter onsdagens presskonferensen skrev Wulff på Twitter att regeringen bestämmer och skolorna lyder, även om det verkar som att regeringen inte är insatt i skolvardagen.

Enligt honom är det klart att olika skolor har olika förutsättningar att minska på gruppstorlekarna, något som blir nödvändigt om de anvisade avstånden mellan elever ska hållas.

—Vi är en skola med 500 elever och vi har inte tomma utrymmen. Jag testade i morse och ser att vi får in 12 elever i en klass så att avstånden hålls. Men var placerar vi de övriga 13?

Wulff befarar att situationen leder till olika lösningar i olika skolor, vilket också innebär att barnen rätt till en jämställd undervisning inte förverkligas. Eventuellt kan det problemet åtgärdas med nationella instruktioner.

För Wulff är det nämligen klart att Cygnaeus skola måste börja undervisa i skift, något som regeringen också föreslagit. Men för att yngre elever ska kunna få sin undervisning på morgonen och förmiddagen, och äldre på eftermiddagen, så måste ämnen prioriteras. Personalresurserna gör att den normala timfördelningen inte kommer kunna följas under de två sista veckorna i maj, säger Wulff.

—Då måste vi avgöra vilka ämnen som är mera värda än andra och därför hoppas jag på nationella direktiv om hur vi ska prioritera, så att skolorna inte börjar välja och vraka.

Wulff ser beslutet att övergå från distansundervisning till närundervisning som ett nollresultat pedagogiskt sett. Den sociala aspekten är viktig, men undervisningen kommer inte att genomföras som normalt.

—En fördel är, att eftersom andra traditionella vårevenemang inte är tillåtna kan klassrumsundervisningen pågå fram till den sista lördagen innan sommarlovet.