Fler elever i färre skolor är trenden under 2001-2012. Det framgår av forskningsrapporten ARTTU 2 som undersökt förändringarna i skolnätet i 40 kommuner. Lågstadier med färre än 50 elever har minskat medan  de lågstadier som har ett elevantal på mellan 100 och 299 har blivit fler.

I högstadieskolorna är förändringen mindre medan enhetsskolorna med 500-999 elever har blivit fler. Antalet gymnasier med över tusen elever har dubblerats.

Förändringar i skolnätet har skett i alla de kommuner man granskar. Men förändringarna har främst skett i lågstadieskolorna.

Av de tvåspråkiga kommunerna har Korsholm skurit ned skolnätet med en skola under 2001-2012.
Kimitoön toppar
De relativt största förändringarna har skett i Keitele, Hirvensalmi, i Kimitoön, i Parkano och Jyväskylä.
Esbo och Raisio är de enda kommunerna i undersökningen där man grundat fler lågstadieskolor.
Mera om undersökningen kan du läsa här.
De tvåspråkiga kommuner som är med i undersökningen är Esbo, Kimitoön, Karleby, Korsholm, Raseborg, Åbo, Vasa och Vörå.
Tutkimuksen kohteina ovat ARTTU2-tutkimusohjelmassa mukana olevien 40 kunnan kouluverkkomuutokset vuosina 2001–2012.

Kuvio. Peruskoulujen lakkautusten määrät vuosina 2001–2014 (lkm:t)
(Lähde: Kuvio 9 em. raportissa).

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *