Fler behöriga barnträdgårdslärare i Svenskfinland

Bild: Seppo Haavisto
Bild: Seppo Haavisto
6.6.2016

Det finns fler behöriga barnträdgårdslärare och barnskötare i Svenskfinland jämfört med 2011. Det visar en ny kartläggning som Sydkustens landskapsförbund har gjort. Det är första gången man gör en heltäckande kartläggning av hela Svenskfinland.

Många kommuner i södra Finland har redan under en längre tid tampats med problemet att hitta behörig personal för småbarnspedagogiken i regionen. Jämfört med 2011 då behörigheten senast undersöktes av Sydkusten har den relativa andelen behöriga barnträdgårdslärare och barnskötare ändå ökat. Av alla de kommunalt anställda barnträdgårdslärarna i Svenskfinland var 87 procent behöriga för sin uppgift i slutet av 2015. Av barnskötarna var 84 procent behöriga i slutet av 2015.

Tillgången på behörig personal är överlag något bättre än 2015. Enligt rapporten finns det ändå stora variationer mellan regionerna. Situationen är utmärkt i Egentliga Finland där samtliga barnträdgårdslärare har behörighet. Också Österbotten har en hög andel behöriga, 5,9 procent av barnträdgårdslärarna jobbar där utan behörighet. Nyland, exklusive huvudstadsregionen, har en lite högre andel obehöriga. I västra Nyland är siffran 14,5 procent, medan den i östra Nyland ligger på 10,9 procent. I huvudstadsregionen är andelen obehöriga barnträdgårdslärare 23,5 procent, även om det också inom regionen finns stor variation mellan kommunerna.

Jämfört med 2011 har läget i huvudstadsregionen utvecklats i en positiv riktning fram till 2015. Enligt rapporten är en trolig orsak till den positiva utvecklingen den nya barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors som startade 2011. Det är ändå fortfarande svårt att hitta behörig personal för småbarnspedagogiken i regionen. Helsingfors, Esbo och Vanda dras med höga andelar obehörig personal.

Regionala språkskillnader

Kartläggningen undersöker förutom personalens behörighet också utbildningsbakgrund och språkaspekter. Både variationen mellan regionerna och variationen mellan de olika daghemmen i Svenskfinland är stor då det gäller barnens språkbakgrund. Inom flera av regionerna finns det också stora skillnader kommunerna emellan. Huvudstadsregionen är den region som har minst andel enspråkigt svenska barn (26 procent) på daghemmen och den enda regionen där tvåspråkiga familjer med svenska och finska är i majoritet (62 procent). Regionen har också större andel tvåspråkiga svenska-annat (7 procent) än de övriga regionerna.

”Det är viktigt att ha strategier för språket på daghemmen. Verksamheten på daghemmen utgör en grund för barnens språkutveckling och påverkar också barnens skolspråk. För barnens språkliga utveckling är det avgörande att det finns en språklig medvetenhet, en strategi och en kunnig personal för att kunna möta olika utmaningar”, konstateras det i utredningen.

 

Unik utredning

  • Kartläggningen har gjorts i samarbete med Utbildningsstyrelsen och berör därför denna gång också de tvåspråkiga kommunerna i Österbotten.
  • I kartläggningen har Sydkustens landskapsförbund förutom behörighet också undersökt personalens utbildningsbakgrund och språkaspekter.
  • Utredningen är unik eftersom det är den första heltäckande kartläggningen av förhållandena för personalen inom småbarnspedagogiken i Svenskfinland.
  • Alla kommuner som deltagit i kartläggningen är tvåspråkiga.
  • Kommunerna har delats in i fem regioner, Egentliga Finland, huvudstadsregionen, västra och östra Nyland samt Österbotten. Regionerna skiljer sig i många fall från varandra, också inom en region kan det finnas väldigt stora skillnader mellan kommunerna.

Rapporten Personaltillgång, behörighet, utbildningsbakgrund samt språkförhållanden i svenskspråkiga daghem i Finland 2015 hittas här.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här