Läroplanen uppmuntrar till utveckling

10.5.2016

Läroplansgrunderna som tas i bruk i våra skolor i höst är en ansenlig lunta på över 500 sidor som skolorna och utbildningsanordnarna ska ta till sig. Det finns röster som höjts i oro över att eleverna inte längre kommer att lära sig baskunskaper i skolan, då digitalisering och fenomensbaserat lärande och ny pedagogik tar så mycket tid. Vad blir kvar från den gamla, hederliga grundskolan?

Jag tänker att frågan är fel ställd. Hur ska skolan hänga med i de förändringar som sker i vårt samhälle, som skolan är en del av? Visst finns det fortfarande behov av basfärdigheter som att läsa, räkna och skriva. Men lika viktigt blir det att i skolan lära sig exempelvis att filtrera relevant information från nätet, att hitta tillförlitligt material och att lära sig kompetenser som behövs i livet, inte minst i arbetslivet. Med mångsidiga kompetenser avses enligt läroplanen 2016 ”en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja”. De sju kompetenserna som ska hjälpa eleven att växa som människa är enligt läroplanen följande delområden:

  1. Förmåga att tänka och lära sig
  2. Kulturell och kommunikativ kompetens
  3. Vardagskompetens
  4. Multilitteracitet dvs. förmågan att tolka och producera olika
    slag av meddelanden
  5. Digital kompetens
  6. Arbetslivskompetens och entreprenörskap
  7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid

Alla dessa kompetenser bygger en helhet som eleverna behöver för att fullvärdigt kunna fungera i samhället och för att utvecklas som människor. I läroplanen står också att det är ”särskilt viktigt att eleverna uppmuntras till att lära känna sig själva och sin personlighet, sina styrkor och utvecklingsmöjligheter och att värdesätta sig själva”. Om vi jämför detta med studier i hur barn och ungdomar mår och om deras hälsa, hur de känner sig själva och hur de upplever att de kan påverka sin omgivning (bland annat ungdomsbarometrar och hälsa-i- skolan-enkäter), ser vi att detta är ytterst viktiga teman att tas upp i skolan. För att läraren ska kunna stödja eleven i att utveckla dessa kompetenser
är det självklart viktigt att lärarna också känner sig trygga i sig själva, i sin arbetsgemenskap och i sitt lärande.

Men vad förändras då egentligen i skolan i och med LP2016? Är det inte samma sak varje gång läroplansgrunderna förnyas eller revideras? Det förs debatt om vissa saker, som skrivstil och utseendet på siffror och kanske litet innehåll men i klassrummen fortsätter samma lärare med samma undervisning som de alltid har gjort, eller? Visst finns det de som inte är stormförtjusta i stora förändringar. Den nya läroplanen ger en stark grund att utveckla lärandet och den stöder eleverna att utveckla de kompetenser de behöver i framtiden. Men förändringen sker inte av att Utbildningsstyrelsen utformar nya grunder. Förändring sker inte av sig själv, den kräver tid, arbete och framförallt ledarskap. Med läroplansprocessen har alla lärare, skolor och utbildningsanordnare nu en utmärkt möjlighet att sitta ner tillsammans och se över sitt arbete – vad fungerar och vad kan utvecklas? Vilka är styrkorna och hur kan de utvecklas?

Läroplansgrunderna betonar starkt den värdegrund som allt lärande baserar sig på. I utformandet av de lokala läroplanerna har många lärarkollegier säkert fört väldigt intressanta diskussioner om hur just de ser på lärandet och på den verksamhetskultur de vill stödja och utveckla i sin skola.

Jag tror att det blir allt viktigare att föra värdediskussioner i skolan och i lärarrummet, både lärarkollegerna emellan, eleverna emellan och i dialog mellan eleverna och lärarna. Forskaren Pia Mikander påminde förra hösten på rektorsdagarna om att LP2016 är ett laddat dokument, som uppmuntrar till värdediskussion och som sporrar lärare att ta ställning. För det är trots allt genom dialog med varandra som vi kan åstadkomma förändring och utveckling.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här