Kommunförbundet: Behåll yrkesutbildningen i kommunerna
Kommunförbundet kräver klara besked av regeringen om planerna på att bolagisera och öka den statliga styrningen av yrkesutbildningen. Förbundet befarar att banden mellan yrkesutbildningen och den lokala arbetsmarknaden försvagas avsevärt i fall staten tar över styrningen.
Det är viktigt att yrkesutbildningen också i fortsättningen utvecklas för att svara mot det lokala näringslivets utbildningsbehov. I en stark statlig styrning försvinner möjligheten att flexibelt beakta och utveckla kommunernas och regionernas livskraft med hjälp av yrkesutbildning, understyrker Kommunförbundet.
– Detta försämrar särskilt möjligheten att tillgodose behovet av utbildning hos hela den åldersklass som slutför den grundläggande utbildningen, säger Terhi Päivärinta, direktör för undervisnings- och kulturenheten vid Kommunförbundet.
Ett utkast till regeringsproposition om andra stadiets yrkesutbildning ska ges i juni. Lagförslaget berör 120 000 studerande. Därtill deltar årligen 130 000 vuxna i olika typer av yrkesutbildning.
Kommunförbundet anser att kommunernas inflytande på yrkesutbildningen bör förstärkas och inte försvagas.
– Yrkesutbildningen bör förankras allt starkare i kommunerna så att en kommun eller flera kommuner tillsammans kan ordna yrkesutbildning som motsvarar de lokala behoven. På så sätt säkerställs utbildningen bäst på andra stadiet för unga som slutför den grundläggande utbildningen. Utbildningstjänster kan naturligtvis också produceras av en privat aktör, säger Maarit Kallio-Savela, sakkunnig i yrkesutbildning.
Största delen av dagens grundläggande yrkesutbildning på andra stadiet är kommunal. Kommunerna finansierar utbildningen med 1,1 miljarder euro. 90 procent av dem som studerar inom yrkesutbildningen går i skolor som ägs av kommuner eller samkommuner.
