Om läroplikten förlängs så att den både börjar tidigare och sträcker sig längre betyder det merkostnader på flera hundra miljoner euro för kommunerna. Finlands Kommunförbund har beräknat kostnaderna för förlängd läroplikt.

Om den allmänna läroplikten börjar vid 6 års ålder eller förskoleundervisningen vid 5 års ålder, skulle verksamheten omfatta en hel åldersklass, varav 13 500 är barn som inte tidigare har omfattats av småbarnspedagogiken.

– Det stigande antalet barn kräver stora investeringar, uppskattningsvis 300 miljoner euro i nya lokaler samt ca 12 miljoner euro om året för underhåll. Den nya åldersklassen, dvs. femåringarna, får stöd för skolresor och det sker förändringar i stödet för sexåringarnas skolresor. Förändringarnas kostnadseffekter kommer att vara 16 miljoner euro, säger Terhi Päivärinta, direktör för undervisnings- och kulturenheten vid Kommunförbundet.

Om läroplikten förlängs så att den omfattar utbildning på andra stadiet medför det särskilt kostnader i form av avgiftsfria läromedel.

Beroende på hur läromedlen återanvänds innebär återanvändningen också stora kostnader för personella insatser.

Läromedelskostnaderna varierar beroende på beräkningssättet mellan 80 och 114 miljoner euro per år. Övriga kostnader uppstår av riktat stöd för specialundervisning (28 miljoner euro) och kritiskt stöd för elever som riskerar att hoppa av skolan i ett övergångsskede (18 miljoner euro). Merkostnader uppstår också av stöd för skolresor (14 miljoner euro) och inkvarteringsstöd.

Kommunförbundets beräkningar av merkostnaderna för utvidgad läroplikt bygger på den gällande lagstiftningen,  med utgångspunkt i att sexåringarna får behålla sin subjektiva rätt till småbarnspedagogik som kompletterar förskoleundervisningen oberoende av när läroplikten börjar.

”Utveckla nuvarande system istället”

De sakkunniga vid Kommunförbundet frågar sig om man istället för att förlänga läroplikten kunde förbättra och utveckla det system vi har idag. T.ex. kunde man göra skolstarten mer flexibel för 6 till 8-åringar med en övergångsfas mellan förskola och grundskola som inte är bunden till årsklasser.

Kommunförbundet efterlyser också en diskussion om effekterna av nedskärningarna i utbildningen på 2010-talet.

– Vi behöver en lösning på hur nedskärningarnas negativa effekter på basfinansieringen av utbildningen kunde tas tillbaka. Det här är nödvändigt för att vi ska kunna bygga en jämlik skolgång för alla, säger Terhi Päivärinta.

För utbildningen på andra stadiet tänker sig Kommunförbundet riktade åtgärder för i synnerhet studerande som riskerar att avbryta studierna.

– Kommunförbundets styrelse kommer att ta ställning till beräkningarna och riktlinjerna för läroplikten senare i vår, säger Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *