En del kommuner delar inte ut skolmat till elever i karantän - inte enligt lagen, men myndighet övervakar inte
Istället för skolmåltider delar kommunerna ut matpenning, matbiljetter, presentkort, betalningsförbindelser och köpservicesedlar till butiker.
Regionförvaltningsverket och Undervisnings- och kulturministeriet fortsätter utreda situationen inom småbarnspedagogiken och grundskolan, med anledning av coronaepidemin.
Den kartläggning som nu publiceras gäller för vecka 46 i grundläggande utbildningen, och för vecka 44 i småbarnspedagogiken.
Enkäten gäller bland annat hur skolorna ordnar skolmåltider för elever i distansundervisning. Nästan hälften – 46 procent av respondenterna – har förberett sig på att erbjuda fem kalla måltider i veckan som skolmat.
Var femte utbildningsanordnare meddelade att skolmaten som erbjuds distanselever är en annan än dessa kalla måltider, dock så att den serveras fem gånger i veckan.
Behovet bedöms som litet
Av svaren framgår också att enskilda kommuner inte följer lagstiftningen i det här avseendet.
Istället för skolmåltider delar de ut matpenning, matbiljetter, presentkort, betalningsförbindelser och köpservicesedlar till butiker. En del kommuner delar ut kassar med matförnödenheter.
Det här, konstaterar Undervisnings- och kulturministeriet, är inte lösningar enligt 20 a § i lagen om grundläggande utbildning. Paragrafen har inte ännu trätt i kraft.
Mari Kyllönen, överinspektör inom undervisningsväsendet på Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, säger att meningen är att skolorna ska erbjuda skolmaten som en måltid. Att en del skolor nu valt att dela ut matbiljetter eller matkassar är inte vad lagstiftarna avsett med den ovannämnda paragrafen.
– Enstaka kommuner har också meddelat att de haft så få skolbarn i karantän att det inte funnits behov att ordna matutdelning.
Finns det alltså skolelever i Finland idag som blir utan skolmat?
– Några få kommuner har meddelat att de inte ordnat utdelning av skolmat på grund av att behovet varit så litet.
Behovet har varit litet, men det har ändå funnits ett behov?
– Kommunerna har haft ett fåtal skolelever i karantän, men enligt lagen har också dessa rätt till skolmat.
Regionförvaltningsverket övervakar inte
Vad kan regionförvaltningsverken göra för att åtgärda det här?
– Regionförvaltningsverken har inte ett övervakningsansvar när det handlar om grundskolan på samma sätt som de har ett ansvar för till exempel social- och hälsovården. Ibland, när vi fått information om att allt inte gått rätt till, har vi ringt kommunen och frågat om informationen stämmer. Men den här informationen är ny, och det är en utmaning.
Den aktuella paragrafen har nyss kommit från utlåtanderunda och blir lag efter årsskiftet. Regionförvaltningsverken har påtalat att matutdelningen är utmanande i kommuner med långa avstånd och få centralkök. Därför har man föreslagit att lagen ska ge rum för flexibla lösningar, så att kommunernas skolmat till elever i distansundervisning bättre följer lagen.
Finns det annat som oroar i den senaste kartläggningen av situationen i grundskolorna?
– Beredskapen vad gäller ansiktsmasker har vi fäst uppmärksamhet vid. Var tredje utbildningsanordnare har införskaffat masker till elever i de högstadieåldern, men var tionde har inte gjort det. Då ska man komma ihåg att elever i årskurserna 7–9 rekommenderas använda mask om kommunen befinner sig i en spridningsfas. Grundskolan ska vara avgiftsfri och vi uppmanar skolorna att tänka på detta.
Finns det orsaker till att skolorna inte är bättre förberedda med ansiktsmasker?
– Det som lyfts fram är att man inte sett det som nödvändigt och att maskerna utgör en stor ekonomisk ansträngning eftersom det går åt många masker per dag.
Utbildningsanordnare som erbjudit högstadieelever munskydd bedömer att i genomsnitt en femtedel av eleverna använder dem, skriver Undervisnings- och kulturministeriet i sitt pressmeddelande.
Läs den senaste rapporten om småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen här.
