Efter en rörig inledning har Utbildningsstyrelsen kontroll
Direktör Kurt Torsell säger att man måste vara beredd på att skolåret inte inleds som normalt i höst.
Skolstängningen och distansundervisningen har gett Utbildningsstyrelsen många frågor att grunna på, frågor som har förändrats vart efter att situationen som coronavirusutbrottet orsakat också förändrats.
Kurt Torsell, direktör för den svenskspråkiga utbildningen och småbarnspedagogiken vid Utbildningsstyrelsen, säger att frågorna från skolfältet först handlade om hur skolorna skulle få all utrustning som behövs för distansundervisningen att räcka till. Sedan kom frågorna att handla om hur mycket skolorna kan avvika från smittskyddslagen – som Regionförvaltningsverket motiverade stängningsbeslutet med – och sedan om hur mycket de kan avvika från läroplanen.
Det har också kommit frågor om yrkesskolelevers slutprov, om deras praktikplatser, om elever med utmaningar som distansundervisningen inte lyckas fånga upp och om hur examenstillfällen ska ordnas.
— Nu är situationen rätt bra under kontroll. Det dyker alltid upp frågor från någon enskild skola eller organisation, men de stora ramarna har vi på det klara, säger Torsell.
Följer med grannländerna
Det råder ingen tvekan om att lärarna kastats in i en helt ny situation, och Torsell förstår att det kan ställa till med dilemman. Till exempel kan en svag elev som börjar överprestera i distansundervisningen vara en varningsklocka om att allt inte går rätt till. Utbildningsstyrelsen stödjer lärarna i deras arbete med anvisningar om hur bedömningen ska se ut.
Torsell påminner om att bedömningen inte enbart handlar om de två sista månaderna, utan om hela skolåret. Det understryks när det handlar om niondeklassare som går ut grundskolan.
När Kommuntorget talar med Torsell är det den 20 april och regeringens beslut att öppna skolorna den 14 maj är inte känt. Just för att framtiden är så oviss så möts Utbildningsstyrelsens ledningsgrupp varje morgon för att bland annat diskutera olika scenarier. Vad händer till exempel om skolorna inte ens kan öppna i höst, utan inleder skolåret på distans?
— Det scenariot kräver ytterligare arbete, och det är sådant som vi funderar på. Vi samlar också på oss material efter hand, erfarenheter av situationen, och det har fallit på min lott att följa med hur de nordiska och baltiska länderna gör. Förutom Sverige verkar alla göra på liknande sätt.
Hur har informationsgången varit mellan er, Undervisningsministeriet och andra myndigheter?
— Det var en del rådd först, bland annat eftersom Regionförvaltningsverket tog skolstängningsbeslutet innan regeringens förordning kom och de två gick lite i kors med varandra. Vi har fått kritik för att ha gått ut med olika information och har noterat den kritiken. Nu koordinerar vi fakta med ministeriet, som vi lyder under.
Erfarenhet avgörande för anpassning
När Regionförvaltningsverket först tog beslutet om att alla skolor går över till distansundervisning gällde beslutet alla elever. Det här luckrades sedan upp så att elever i klasserna 1–3 har möjlighet att gå i skola, liksom de som behöver specialstöd.
Torsell tror att det förbättrar förutsättningarna för en jämlik skola också under undantagsförhållanden. Men han tillstår att skolorna kom in i distansverkligheten med olika förutsättningar. Där det funnits en vana bland lärarna att använda sig av digitala plattformar, som backats upp av kommunens digitala system, har omställningen säkert gått bra, säger Torsell.
— Men där det inte funnits tillgång till maskiner, nätförbindelser, undervisningsplattformar och där man inte varit van att jobba så här, där har man säkert varit i blåsten. Men inget är så dåligt att det inte för något bra med sig, och många har säkert insett att de måste se till att det fungerar nästa gång.
Nästa gång, ja. Torsell säger att han hör den uppfattningen ofta, att situationen som coronavirusutbrottet orsakat kommer att följas av fler – orsakade av motsvarande sjukdomar eller av klimatförändringen.
— En andra eller tredje våg av coronaviruset kan stänga ner landskap eller delar av städer och vi måste kanske fila fram och tillbaka med nya begränsningar. Det positiva är då har vi har nya verktyg i verktygsbacken. Vi måste utveckla dem.
