Bolagiseringsivern når också bildningen?

16.5.2016

Bolagisering av offentlig verksamhet ligger i luften och nu talas det också om bolagisering av yrkesutbildningen på andra stadiet i Finland. Det här skulle betyda att kommunernas roll inom bildningen minskar, säger Terhi Päivärinta, direktör för undervisning och kultur vid Finlands Kommunförbund.

– Det finns farhågor om att yrkesutbildningen ska bolagiseras och bli statsstyrd, säger Päivärinta, då hon redogör för bildningens framtid i den nya kommunen under konferensen för bildningsdirektörer som gick av stapeln förra veckan i Tammerfors.

– Det står inte någonstans i regeringsprogrammet, men då man talar med folk, förstår man att de här tankarna om bolagisering finns och är reella, säger Päivärinta.

Bolagiseringsdiskussionen hör ihop med reformen av yrkesutbildningen och berör ungefär 120 000 ungdomars utbildning. Cirka hälften av de elever som går ut grundskolan fortsätter sina studier inom yrkesutbildningen.

Om yrkesutbildningen bolagiseras och finansieras direkt från staten kan det också komma att gälla gymnasieutbildningen.

– Vi har flera instanser som har hand om både yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen, t.ex. i Jyväskylä har man en samkommun som har hand om båda sidorna. Om man bolagiserar yrkesutbildningen där så bolagiserar man samtidigt också gymnasieutbildningen.

För kommunens del är det enligt Päivärinta olyckligt om man mister andra stadiets utbildning. Då kan kommunen inte längre påverka var och hur utbildningen ordnas och med tanke på att det är kommunens roll att skapa och upprätthålla livskraft i regionen rimmar ett minskat inflytande över utbildningen illa med det uppdraget.

Vid Kommunförbundet hoppas man därför att yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen också i fortsättningen skulle höra till kommunernas uppgift, men på konferensen för bildningsdirektörer i Tammerfors fanns det också de som ställer sig mer positivt till en möjlig bolagisering.

– Jag ser det som positivt att det i så fall blir bolagen som är utbildningsupprätthållare och får in pengarna av staten. Då det är kommunen som är upprätthållare är risken större att de pengar som kommer in från staten kanaliseras någon annanstans och inte går till yrkesutbildningen, säger Robert Nyman, bildningsdirektör i Raseborg.

– Sedan ser jag också att bolagen har bättre möjlighet att få extern finansiering av t.ex. företag eller fonder. Det kan ju inte kommunen få, säger Nyman.

Svenskan oroar

Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning i Åbo är bekant med bolagiseringstankarna och funderar framför allt på hur den svenska utbildningen ska klara sig i och med en möjlig bolagisering.

– I Åbo funderar vi t.ex. på handelsutbildningen på andra stadiet. Hur ska det gå för det lilla svenska om man blir en del av ett stort finskt bolag?

På bildningsdirektörskonferensen diskuteras också elev- och studerandevården i framtiden och hur den ska organiseras i och med den kommande social- och hälsovårdsreformen, gränssnittet mellan landskapen och kommunen, svenskspråkig integration och mycket mer.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här