Kommunförbundet gjorde i februari en enkät om dagvården i kommunerna. Flera kommuner verkar inte separat ta ställning till en begränsning av den subjektiva rätten till dagvård.

Enkäten besvarades av 254 kommuner, dvs. cirka 86 procent av landets kommuner.

En majoritet av dem som besvarat enkäten, dvs. 151 kommuner, har i sina organ inte alls behandlat begränsningen av rätten till småbarnspedagogik.

Av de kommuner som besvarat enkäten uppgav 16 att de inte kommer att begränsa den subjektiva rätten till dagvård. I dessa kommuner bor cirka 1 400 000 finländare.

Kommuner som inte begränsar rätten till dagvård
16 kommuner i olika delar av Finland trotsar regeringens målsättning.

Av de kommuner som besvarade enkäten har 42 fattat ett separat beslut om att begränsa rätten till dagvård. Fyrtiofem kommuner har behandlat begränsningen av rätten till småbarnspedagogik men inget beslut har ännu fattats i frågan.

En majoritet av dem som besvarat enkäten, dvs. 151 kommuner, har i sina organ inte alls behandlat begränsningen av rätten till småbarnspedagogik.

– Enligt lagen behöver kommunerna inte separat besluta att de inför begränsningar i den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Kommunerna måste fatta beslut separat endast om de vill gå till väga på ett annat sätt än lagen fastslår, påpekar  Jarkko Lahtinen, sakkunnig i småbarnspedagogik vid Kommunförbundet.

Småbarnspedagogikens kvalitetskrav oförändrade

Jarkko Lahtinen påpekar att en begränsning av den subjektiva rätten inte sänker kvaliteten på den småbarnspedagogiska verksamheten.

– Enligt lagen bör verksamheten också i fortsättningen ordnas så att de mål som fastslås i lagen om småbarnspedagogik kan nås för alla barns del, oberoende av vårddagens längd, säger Lahtinen.

– I diskussionen om småbarnspedagogik vore det bra att koncentrera sig på vad man gör med barnen varje dag och vad som är innehållet i småbarnspedagogiken. Viktiga frågor är exempelvis hur verksamheten ordnas flexibelt med hänsyn till vårdnadshavarnas och barnens önskemål.

Gruppstorlekarna i daghemmen växer inte automatiskt

I Kommunförbundets enkät om småbarnspedagogik frågades också hur kommunerna tänker gå vidare när det gäller ändringen av relationstalet i den så kallade dagvårdsförordningen. Relationstalet berättar hur många över 3 år gamla barn en vuxen kan sköta i heldagsvård på daghem.

Enligt den nuvarande modellen ska det finnas en vuxen per sju barn men i fortsättningen kan barnen vara åtta, dvs det tidigare relationstalet 7:1 har ändrats till 8:1.

Enligt enkätsvaren har 30 kommuner fattat beslutet att ändra sin personalstruktur på det sätt som den nya förordningen ger möjlighet till medan 30 kommuner har fattat ett separat beslut att fortsätta enligt den nuvarande modellen.

– Ändringen betyder inte automatiskt att barnen blir fler i daghemmen. Antalet barn påverkas mer av frågor som gäller lokaliteterna, såsom luftkonditioneringslösningar och annat som hänför sig till byggnaden. De frågorna avgör hur många personer som över huvudtaget kan vistas i daghemslokalen, säger Jarkko Lahtinen.

– Många daghem är redan nu fulla, och det är inte möjligt att öka antalet barn. Att ändra relationstalet ger däremot flexibilitet när det gäller verksamhetens organisering och praxis vid vikariat.

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *