På måndag inleds poststrejken – det här bör kommunerna veta

Bild: Posti
Bild: Posti
7.11.2019

Kommunförbundet uppmanar kommunerna att beakta störningarna i postutdelningen.

Det blir med all sannolikhet poststrejk på måndag. Post- och logistikunionen PAU har varslat om stridsåtgärder 11.11–24.11.

Till tidningen Ilta-Sanomat säger PAUS:s ordförande Heidi Nieminen att parterna är så långt ifrån varandra att riksförlikningsmannen inte har möjlighet att lägga fram några förslag. Det är kring löne- och arbetstidsfrågor som parterna strider.

Postens vd Turkka Kuusisto har tidigare sagt att en långvarig strejk skulle inverka på postgången märkbart. Det kan handla om veckor långa förseningar, som främst drabbar brev, tidskrifter och reklam. Också paketförsändelser väntas bli flera dagar försenade.

Posten informerar om strejken från och med 11.11 dagligen mellan klockan 12 och 18 på Twitter och på posti.fi

Kommunförbundet påminner om att strejken kan påverka kommunernas verksamhet, bland annat när det gäller tidsfrister för inledning av ärenden, delgivning och ändringssökande.

Förbundet uppmanar kommunerna att beakta störningarna i postutdelningen och i tillämpliga delar i kommunens information.

Nedan Kommunförbundets rekommendationer och förklaring av hur poststrejken tolkats juridiskt.

Poststrejk är ett övermäktigt förhinder

Om det har bestämts en tidsfrist för inledningen av ett ärende (exempelvis tjänsteansökning, omprövningsbegäran eller upphandlingsanbud) ska avsändaren se till att handlingen når myndigheten inom tidsfristen. Endast ett oöverstigligt hinder kan befria en från ansvar. Bestämmelser om avsändarens ansvar finns i 17 § i förvaltningslagen.

I det förberedande lagarbetet (RP 72/2002) preciseras tolkningen av avsändarens ansvar i situationer där ett oöverstigligt hinder konstaterats: ”Den gällande lagstiftningens bestämmelser om avsändarens ansvar har dock tolkats flexibelt så att avsändaren har kunnat befrias från ansvar i situationer där det på grund av övermäktigt förhinder har varit omöjligt att frambefordra en handling. T.ex. en allvarlig olyckshändelse eller sjukdom, avbrott i den allmänna samfärdseln eller poststrejk kan betraktas som övermäktigt förhinder.”

Strejken påverkar ansökningstider

Högsta domstolen har i sitt beslut HFD 1999:116 – med hänvisning till lagen om insändande av vissa handlingar till domstolar – ansett att ”sändande av handlingar på eget ansvar innebär att den sökande inte reellt kan åberopa ett fel eller ett dröjsmål som inträffat vid försändelsen, om det inte är så exceptionellt att det inte gått att bereda sig på det. Enligt det förberedande arbetet till lagen om insändande av vissa handlingar till domstolar ligger ansvaret hos avsändaren, om posten försenas av någon annan orsak än ett oöverstigligt hinder (RP 5/1965).”

HFD har i sitt beslut HFD 1964-II-93 tagit direkt ställning till inverkan av poststrejken på tidsfristerna inom förvaltningen: ”Då en ansökan om statsbidrag på grund av poststrejk hade anlänt till länsstyrelsen efter att ansökningstiden löpt ut, och förseningen av ansökan alltså hade berott på ett oöverstigligt hinder, borde länsstyrelsen inte ha avslagit ansökan för att den inkommit efter fastställd tid.”

Kommunförbundets rekommendation

Vi rekommenderar att man vid försändelser av delgivningar, utdrag och beslut osv. i kommunerna

  • endera utreder vilka de strejkdagar som drabbar utdelningen i mottagarens område är, och förlägger försändelsen så att det inte uppstår oklarhet i fråga om när besvärstiden börjar
  • eller använder alternativa delgivningssätt (t.ex. förfarandet med mottagningsbevis eller elektronisk delgivning, då det enligt lagen är möjligt).

Vid uträkning av tidsfrister beaktas poststrejk som ett oöverstigligt hinder. Detta påverkar tidsfristens reella längd i enskilda fall.

 

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här