Kris eller inte – kommunsektorn ser över kollektivavtal

De extra lönehöjningar som nu föreslagits överskrider välfärdssamhällets bärkraft, säger Kommun- och välfärdsarbetsgivaren KT:s verkställande direktör Markku Jalonen.
De extra lönehöjningar som nu föreslagits överskrider välfärdssamhällets bärkraft, säger Kommun- och välfärdsarbetsgivaren KT:s verkställande direktör Markku Jalonen. ( Uzi Varon)
4.3.2022

Förhandlingarna inom kommunsektorn avbröts tidigare i veckan då kommunarbetsgivaren meddelade att förutsättningarna för en överenskommelse saknas.

Kommunsektorns kollektivavtal slutade gälla den sista februari. De gamla avtalen tillämpas tills nya kollektivavtal har förhandlats fram.

– Mitt i en kris är det inte läge att kräva, be eller strida, men just i kristider har den offentliga sektorn stor betydelse för hela samhället, säger Olli Luukkainen som är ordförande för lärarfacket OAJ.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL skriver påminner att personal inom social- och hälsovård flyttats från kommunerna till välfärdsområden. Det betyder, enligt FSL, att ”tidigare gjorda överenskommelser ifrågasätts.”

Förhandlingarna som gäller ungefär 425 000 arbetstagares arbetsvillkor och löner och förväntas fortsätta nästa vecka.

Skötarorganisationerna Tehy och Super har svarat med ett förbud mot övertidsarbete och skiftbyte inom hela kommunsektorn. Många städare och fastighetsskötare ansluter i dag och det är strejkvarsel som gäller.

– Den kommunala personalen förtjänar högre löner. De extra lönehöjningar som nu föreslagits överskrider ändå välfärdssamhällets bärkraft och skulle leda till skattehöjningar och skuldsättning, säger Kommun- och välfärdsarbetsgivaren KT:s verkställande direktör Markku Jalonen.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här