Minna Punakallio: Hur snabbt ekonomin återhämtar sig beror på hur rädda vi är
Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio säger att coronakrisen kan jämföras med en krigssituation, men tillväxten efter denna kris blir kanske inte lika snabb som efter ett krig.
— Detta motsvarar inga tidigare virusutbrott. Inte sars eller något annat. Ekonomin har krympt så snabbt, med sådan kraft, att det enda vi kan jämföra med är krig. Krig har ofta efterföljts av en tid av snabb tillväxt och återuppbyggnad. Frågan är nu om människors försiktighet dröjer sig kvar och påverkar återhämtningen.
Minna Punakallio, chefsekonom på Kommunförbundet, ser människors förmåga att återgå till det normala, det vill säga till att konsumera varor och tjänster, som helt avgörande för hur ekonomin återhämtar sig efter coronapandemin.
Naturligtvis är sjukdomen i sig en faktor – hur många som smittas, hur många som behöver sjukvård och så vidare. När Kommuntorget intervjuar Punakallio i slutet av april verkar läget vara under kontroll. Begränsningen av trafiken till och från Nyland har hävts och utöver brist på skyddsutrustning har vårdsektorn klarat av trycket.
Så frågan är: När kan inte bara finländare utan också italienare, spanjorer och andra i länder som drabbats av coronapandemin återgå till det normala – och kommer de att våga återgå när det är möjligt?
— Rädslan och försiktigheten kommer att synas i företagens ekonomi och via den i den offentliga ekonomin. Fortsätter det länge så har vi inte råd med det nuvarande systemet, som bygger på att näringslivet mår bra. En 25-procentig minskning i omsättningen är redan det väldigt mycket.
I bästa fall blir det dåliga år
I mars gick Kommunförbundet, efter att ha hört med landets 24 största städer, ut med en prognos som uppskattade att coronavirusutbrottet skulle orsaka inkomstbortfall och ökade utgifter för kommunsektorn på sammanlagt 1,5 miljarder euro. Efter det har Kommunförbundet prognosen till 1,9 miljarder euro.
I dagsläget finns inget som talar för att Kommunförbundet skulle ha överdrivit de siffrorna, säger Punakallio. Dessutom måste man komma ihåg att sjukvårdsdistriktens ökade utgifter inte är medräknade i den summan, fortsätter chefsekonomen.
— I år stiger kostnaderna för sjukvårdsdistrikten med 100 miljoner euro. Nästa år med 450 miljoner euro.
Regeringens stödpaket utlovar minst en miljard till kommunerna i år. En del av pengarna går direkt till sjukvårdsdistrikten, en andra del får kommunerna genom höjda statsandelar för basservicen, sannolikt så att de styrs till de kommuner som åsamkats de största utgifterna av coronaviruset, och ytterligare en tredje del fås genom att kommunernas andel av samfundsskatten utökas.
Utöver det här vet man väldigt lite om detaljerna i regeringens stödpaket, säger Punakallio.
— Även om man i bästa fall sätter en miljard i kommunekonomin i år, och ytterligare en miljard nästa år, så kommer man bara upp till 2019:s nivå, som var historiskt dålig. Då gjorde 225 kommuner ett underskott, vilket betyder att det blir väldigt knapert de kommande åren.
Punakallio ser det ändå som skäligt att regeringen först gick in för att stöda näringslivet och företagen. Den offentliga sektorn, alltså staten och kommunerna, är en stor aktör med tillgång till förmånliga lån, en buffert som små företag inte har.
Dessutom, säger Punakallio, är det klart att företagens strategier inte räknat med ett virusutbrott som detta. Det här betyder också att en total återgång till vardagen före virusutbrottet knappast är att vänta. Ekonomin måste dra lärdomar av vad som händer.
Å andra sidan kommer tillväxten i något skede att ta fart i de stora ekonomierna i Asien och USA, säger Punakallio. Människor kommer att vilja konsumera igen och komma ifatt det vanliga livet.
Kommer situationen att påverka kommunalpolitiken, till exempel påskynda kommunsammanslagningar?
— Efter många svaga år är det här ytterligare något som skapar ett tryck. Men samtidigt måste man komma ihåg att kommunsammanslagningar är långsamma processer och den svaga ekonomin är ett problem som måste angripas från många olika håll.
