Utbildningsnivån i Finland har slutat växa
Utbildningen i Finland har i allmänhet klarat sig bra i många internationella jämförelser. Men i takt med att världen förändras, krävs det stora satsningar på utbildning och forskning, konstaterade undervisningsminister Li Andersson (VF) i ett tal vid Folktingets utbildningsseminarium i Helsingfors.
Bland hotbilderna nämnde Andersson det faktum att utbildningsnivån i Finland har slutat växa. I OECD:s jämförelse ligger Finland på en 25:e plats i fråga om andelen 25-till 34-åringar som har en högskoleexamen.
– Då kunskapskraven växer allt snabbare i yrke som yrke är det helt oacceptabelt att den generation som är född i slutet av 1970-talet enligt nuvarande trend håller på att bli Finlands mest utbildade generation, konstaterade Andersson.
Regeringen har gått in för att stärka hela utbildningssystemet från småbarnspedagogiken till högskolorna och höja läroplikten till 18 år. Andersson kallar satsningen ”den största sedan införandet av grundskolan”.
– För att kunna öka andelen unga med högskoleexamen måste vi först se till att alla avlägger en examen på andra stadiet, sade hon och påpekade att tillgängligheten till yrkesutbildning på andra stadiet i medeltal är sämre för 16-åringar med svenska som modersmål.
Andersson hänvisade till prognoser som visar att antalet 16-åringar inom den svenskspråkiga utbildningen kommer att öka inom de kommande åren; från nuvarande ca 3 500 till drygt 4 000 år 2025.
– Trots att den finländska nativiteten är historiskt låg, kommer de minskade åldersgrupperna inte att synas i högskoleantagningen på många år.
Utbildningsseminariet ”Utbildning, en färskvara – klarar Svenskfinland utmaningen”” är ett av de jubileumsseminarier som Folktinget arrangerar med anledning av sitt 100-årsjubileum som infaller i år.
