Det nordiska integrationssamarbetet fördjupas

Kommunförbundet stod förra veckan värd för den årliga nordiska integrationsträffen för respektive kommunförbunds integrationssakunniga. Nätverksträffen var historisk av två skäl, dels ordnades den för första gången i Finland och dessutom deltog Island för första gången. Vi hade också bjudit in Nordiska ministerrådets integrationsanvariga Kristin Marklund för att höra hur det nordiska samarbetet ska intensifieras.

Mängden asylsökande har som känt minskat drastiskt i de nordiska länderna under 2016 förutom på Island. De norska kommunerna väntar på att ta emot asylsökande, bostäder finns, beredskapen är klar i kommunerna, men det kommer inga asylsökande. Speciellt stor är minskningen i antalet ensamkommande minderåriga. Norges främlingsfientliga minister Sylvi Listhaug (Fremskrittspartiet) har strävat till att göra Norge oattraktivt för asylsökande. Norge tar däremot emot 3000 kvotflyktingar år 2017.

Antal asylsökande/år

	2015	2016
Norge	32 000	3460
Danmark	21 225	6235
Sverige	162 000	29 000
Island	354	1132
Finland	32 000	5600

Danmark satsar på en snabbväg in i arbetslivet. Målet är att personalen på asylmottagningen kartlägger asylsökarens kunskap för att försnabba integrationen vid eventuell flyttning till kommunen. Syrien och Afghanistan är de vanligaste ursprungsländerna för asylsökande i Danmark. Regeringen pressar på att de som får uppehållstillstånd snabbt ska ut i arbetslivet. En månad efter avklarat integrationsprogram ska personen ha en praktik (15 timmar/veckan) (!). Målet är att lära sig danska under arbetet vilket ju i sig är bra men förutsätter att arbetsplatsen kan stöda språkinlärningen.

Sveriges regering har antagit en tillfällig lag om tillfälliga uppehållstillstånd i juli 2016 och samtidigt begränsat möjligheten till familjeåterförening. Sveriges SKL har ockås antagit en agenda för integration i början av mars 2017 och stärkt sin röst i integrationsarbetet. Agendan innehåller förslag till regering och riksdag om effektivare användning av de offentliga resurserna men även utvecklingsförslag till landsting och kommuner. En stor utmaning i Sverige är att hitta tillräckligt med lärare för svenska för invandrare (SFI).

Island har sedan 1996 tagit emot ett litet antal kvotflyktingar (ca 30/år).  I motsats till andra nordiska länder har Island tagit emot flera asylsökande under 2016 än under 2015. Men profilen på asylsökarna skiljer sig markant, de största grupperna är från Makedonien och Albanien.  Det fattas dock en nationell struktur för integrationen av de som fått asyl, de har i dagsläget inte samma rättigheter som kvotflyktingar vilket är fallet i t.ex. Finland.

I träffen deltog också Rafael Bärlund från European Migration Network (EMNs) och Kristin Marklund från Nordens välfärdscenter. Bärlund presenterade EMN arbetssätt och medlemsländernas möjlighet att skicka ut ad hoc förfrågan för att få in jämförbar informaton från övriga länder i en viss fråga. EMN utför också tematiska kartläggningar och har i oktober 2016 kommit ut med en rapport om servicen för asylsökande som fått slutgiltigt avslag på sin ansökan.

Marklund redogjorde för nordiska ministerrådets nya satsning på integration. Förutom tematiska utredninger i samarbete med Nordregio skapas en webbsida/databas, gemensam kalender och gemensamma expertgrupper för att fördjupa det nordiska samarbetet. Välfärdscentret har nyligen gett ut en jämförande rapport över mottagandet av ensamkommande asylsökande i Norden.

Det bådar gott för det nordiska samarbetet. Ministerrådet har även reserverat medel för att stöda samnordiska projekt och det finns en klar vilja att stärka kontakterna länderna emellan och utbyta erfarenheter för att fördjupa det nordiska integrationssamarbetet.