Var tredje ukrainare vill stanna i Finland - ett jobb är viktigt för dem som stannar
En tredjedel av de ukrainska flyktingarna vill stanna i Finland, visar en enkät som Inrikesministeriet gjorde i somras. Många ukrainare vill också återvända till sitt hemland. Finland har hittills tagit emot närmare 38 000 ukrainska flyktingar.
– Vare sig de bor i Finland tillfälligt eller permanent är det viktigt att vi kan trygga en möjligast fungerande vardag för ukrainarna som kommit hit. Många av ukrainarna som svarade på enkäten uppger sig vara tacksamma för det sätt som finländarna och de finska myndigheterna tagit emot dem. Det är glädjande respons. Det är dock minst lika värdefullt för oss att höra vad vi kan förbättra, säger inrikesminister Krista Mikkonen.
Totalt svarade 2 136 ukrainare som flytt kriget på Inrikesministeriets webbenkät som kartlade hur de ukrainare som flytt kriget klarar sig i Finland och vad de har för behov av tjänster.
Av de svarande meddelade 27 procent att de inte längre planerar att återvända till Ukraina. En tredjedel, 33 procent, har beslutat att återvända till Ukraina när kriget är slut eller tidigare. För nästan 40 procent är planerna ännu öppna och de påverkas i synnerhet av hur de sysselsätts i Finland och hur läget utvecklas i Ukraina.
Svaren ger inte en fullständig bild av läget: sedan februari har det anlänt nästan 38 000 ukrainare till Finland för att söka tillfälligt skydd eller asyl. Antalet svarande kan ändå anses ge bra bild av ukrainarnas situation och behov.
Ukrainare har bosatt sig runt om i landet
Nästan hälften av de svarande kommer från de delar av Ukraina som är hårdast drabbat av kriget: regionerna kring Charkiv, Kiev och Donetsk. De vanligaste orsakerna att söka sig just till Finland är Finlands goda rykte (51 procent), vänner och familj (43 procent) samt sysselsättnings- och studiemöjligheter (18 procent).
De som svarat är högt utbildade, varannan (48 procent) har högre högskoleexamen. Bland alla svarande är de vanligaste yrkesgrupperna sakkunniga (20 procent), service- och försäljningspersonal (17 procent), specialsakkunniga (12 procent) och kontors- och kundservicepersonal (12 procent).
I Finland har ukrainarna bosatt sig i så gott som hela landet. De som svarat på enkäten är bosatta på totalt 273 olika orter. Endast 13 procent bor i huvudstadsregionen.
Majoriteten vill lära sig språket och arbeta
Majoriteten av svarandena är tvåspråkiga och talar både ukrainska och ryska. Kring en tredjedel (31 procent) uppger att de har tillräckliga kunskaper i engelska för att arbeta eller studera. 58 procent av de svarande är intresserade av att studera finska eller svenska.
Av de svarande uppger 71 procent att de vill arbeta i Finland, och också av de som är pensionerade vill 39 procent fortfarande arbeta. Hinder för sysselsättning som de svarande nämner är i synnerhet bristande språkkunskaper, byråkratin och svårigheter att ordna barnpassning. Av de svarande i arbetsför ålder hade 13 procent anmält sig som arbetssökande när de fyllde i enkäten.
Ungefär var fjärde av de svarande (23 procent) uppgav att de hittat arbete. På basis av enkäten stiger sysselsättningsnivån med tiden: av dem som kom till Finland under krigets första månad hade redan en tredjedel hittat jobb. Å andra sidan har många sysselsatts med säsongsarbete inom jordbruket. När skördetiden tar slut kan sysselsättningen bland ukrainarna försämras.
De flesta nöjda med mottagningstjänsterna
95 procent av de svarande har sökt tillfälligt skydd. Varje person som har ansökt om eller får tillfälligt skydd är inskriven vid någon förläggning, även om hen bor i privat inkvartering eller i inkvartering som kommunen tillhandahåller. Nästan alla som svarat (85 procent) berättar att de är klienter vid en flyktingförläggning, men färre än en tredjedel (28 procent) bor på förläggningen.
Det är stora skillnader i vilka av förläggningarnas tjänster ukrainarna använder. Rådgivnings- och handledningstjänsterna används flitigast. Användarna är huvudsaklogen nöjda med servicens kvalitet. Långa köer, brister i kommunikationen och personalens kompetens upplevs som problem.
Sociala medier en viktig informationskälla
De svarande fick i första hand information om Finland på nätet, i synnerhet på Facebook och i andra sociala medier. Många nämner internet som informationskälla utan att specificera särskilda webbplatser eller plattformar.
Av de svarande är 73 procent nöjda med den information de fått om tillfälligt skydd. Mer information efterlystes särskilt om sysselsättningstjänster (73 procent), språkstudier (65 procent), hälso- och sjukvårdstjänster (59 procent), socialservice (48 procent) och utbildningsmöjligheter (43 procent).
Läs mera om enkäten här.
