Torgbloggen 21.2.2017 Sandra Bergqvist

Glöm inte kommunen i kommunens eget val

Om ett par månader är det dags för finländarna att gå till valurnorna och rösta fram nya kommunfullmäktigen runt om i landet. Än så länge märks det stundande valet inte så mycket i gatubilden. Det gör det däremot i partiernas interna aktivitet. Den återkommande turbulensen i rikspolitiken verkar ta bort en stor del av fokusen från kommunalvalet. Detta väcker frågan om huruvida kommunalvalet kommer att handla om framtidens kommuner eller om regeringens agerande?

För tillfället kämpar kommunerna med att bygga upp en ny landskapsnivå enligt riktlinjer från regeringen. Det kommunerna egentligen borde få tid till är att diskutera är hur de själva ska agera och se ut i framtiden. De borde få tid att anpassa sig, utvecklas och förnya sig i den riktning som de själva vill.

De kommuner som har förmågan att samtidigt bygga upp det nya landskapet och hitta sitt nya jag, har förutsättningar att lyckas. De kommuner som på ett positivt sätt lyckas nå den vanliga människan på de ställen hon rör sig (läs: på sociala medier) och få henne intresserad och engagerad, kommer att ha förmågan att möta de nya krav som finns på kommunerna. För att klara av detta behövs ett stort engagemang från såväl förtroendevalda som kommunalt anställda och framförallt behövs det en bred och konstruktiv debatt.

” Risken att debatten inför valet handlar om rikspolitik och inte om kommunens egentliga uppgifter är stor. ”

Det stora självskrivna debattämnet inför valet är naturligtvis vård- och landskapsreformen. Bra så. Individnära service, speciellt som vården, står inför en så omfattande reform att den kräver och förtjänar debatt- och diskussionsutrymme. Baksidan av medaljen är att vården i framtiden inte kommer att ligga i kommunernas händer. De som nu blir invalda i fullmäktige kommer varken att kunna påverka vården och kvaliteten i vården särskilt mycket under den resterande tid som social- och hälsovården hör till kommunens ansvarsområde.

Det som i hög grad borde ingå i debatten inför vårens kommunalval är hur framtidens kommun verkligen ska se ut. Vad innebär frasen ”Framtidens kommun”? Vad ska dessa framtidens kommuner fokusera på? Hur kan kommunerna ta med invånarna i beslutsfattandet så de känner sig delaktiga – på riktigt? Hur stärker man gemenskapskänslan hos kommuninvånarna? Vad innebär det välfärdsfrämjande, delaktighet och samhälle, livskraft och sysselsättning, livsmiljö, utveckling och partnerskap i praktiken för kommunerna? Det skulle vara intressant att höra hur man implementerar alla dessa fina sloganer i bostadspolitiken, dagvården, kultur- och fritidsverksamheten, medborgarinstituten, i samarbetet med det lokala näringslivet, bildningen och i kommunens eget sätt att arbeta. Kommer vi överhuvudtaget att få en kommunalvalsdebatt om de här frågorna?

Kommunalvalet i april kommer att mäta regeringens popularitet. Den politik som förts har på många sätt ruskat om de traditionella uppfattningarna om regeringens arbete och arbetssätt. Det som skulle bli ”det nya sättet att leda landet” har i många fall resulterat i dåligt beredda lagförslag som slutat med ett magplask. Risken att debatten inför valet handlar om rikspolitik och inte om kommunens egentliga uppgifter är därför stor. Så bör det givetvis inte vara. Glöm inte bort kommunernas egentliga uppgifter i kommunernas eget val.