Temat för dagens tvåspråkiga seminarium på Folkhälsan Norrvalla i Vörå handlade om vardagen för asylsökande i svenska Österbotten- både på finska och svenska. Integration* både på finska och svenska. Utan problem.

Ofta ställer vi språken mot varandra, integration på svenska eller finska. Delvis för att Lagen om främjande av integration säger svenska eller finska, inte finska och svenska. Dethär är problematiskt påvisade redan Mika Helander i sin rapport om svensk integration för ett år sedan. Det borde vara möjligt att välja både finska och svenska som integrationsspråk. Nu tänker jag på den formella vägen dvs. vuxnas integrationsutbildning. Om du redan har gått en av NTM- centralen upphandlad integrationsutbildning har du inte rätt att gå den på det andra inhemska. Även om du bor i ett väldigt tvåspråkigt område. Om det stöder din sysselsättning kan du få stöd för att läsa det andra språket som frivilliga studier. Det finns förstås andra möjligheter att lära sig ett språk- på egen hand, Arbiskurser, nätkurser. Men det skapar en olycklig tudelning. Antingen svenska eller finska. Om vi ska ha en fungerande tvåspråkighet borde vi ge möjligheten till tvåspråkighet även till invandrare.

Seminariet ja. Det berörde två projekt; Folkhälsan Norrvallas Integrera på svenska- projekt där vuxna asylsökande har möjlighet att läsa svenska 20t/vecka under en begränsad tid. På Norrvalla i en miljö där språkgrupperna och studerande blandas, idrottar och satsar på välmående tillsammans, väldigt fungerande. Jag frågade om vi kunde få modellen till Solvalla också- tänk vilken möjlighet att få lära sig svenska för asylsökande i Esbo.

Forskarna i det andra projektet, Jag bor i Oravais, hade intervjuat asylsökande om deras vardag, om ångest och språkinlärning. Vidare fick vi ta del av Minna Bogdanoffs studie om läraresom undervisade finska för asylsökande och deras undervisningsmetoder. En del blir vänner, en del blir handledare, en del håller en professionell distans. Det vi diskuterade var undervisningsmodellen- att det lönar sig att öppna klassrummet för flera språk, inte begränsa undervisningen till det språk som eleverna ska lära sig utan låta dem lära sig det nya språket med hjälp av ett språk de redan behärskar delvis (engelska, finska, arabiska). Och framförallt att inte ställa språken mot varandra utan se flera språk som en möjlighet.

*Rent juridiskt integreras inte asylsökande eftersom det är oklart ifall de får uppehållstillstånd i Finland, därför gäller inte heller Lagen om främjande av integration dem. Men socialt kan de etablera sig i närsamhället redan under asyltiden.

 

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *