Arbets- och näringsbyråns handläggare: portvakter eller portöppnare?
Jag hade möjligheten att tillsammans med Min Young Lee från Helsingfors Arbis tala på en utbildningsdag för Nylands arbets- och näringsbyrås handläggare. I publiken fanns sjuttiofem handläggare specialiserade på kunder med invandrarbakgrund och vi var där för att informera om rätten till svensk integration och svenska integrationsspår i Nyland. Där fanns också medlemmar ur den grupp handläggare som nu går ut till mottagningscentraler för att informera om arbets- och näringsbyråns tjänster och registrera dem som har fått uppehållstillstånd men inte ännu flyttat från centret.
För tre år sedan gjorde jag ett liknande infotillfälle inom ramen för projektet Delaktig i Finland och jag tycker att nu, nu har inställningen ändrat. Ingen ifrågasatte, ingen skakade på huvudet. En handläggare sade att hen funderar om det går att få jobb på svenska i Helsingfors och vi öppnade upp diskussionen om daghem, skolor, äldreomsorg, företagande, studier på svenska. En annan sade- då jag påpekade att det blir språkpolitik om en handläggare säger nej till svensk integration- att det också är ett tjänstefel.
Det var ett historiskt ögonblick, för första gången informerade NTM- centralen under sin del av utbildningen om svenska integrationsutbildningar som nu upphandlats. Nu finns de svenska integrationsutbildningarna även med i den informationsbank som handläggarna använder vilket gör det lättare att hänvisa kunderna rätt.
Jag lyfter på hatten för det arbete handläggarna gör, med 800-1000 kunder/person är tiden som kan läggas på den enskilda individen minimal. Och ändå är det just mötet med handläggaren som är avgörande för den som önskar välja svensk integration, att i integrationsplanen som görs upp med handläggaren få välja att läsa svenska. Därför kändes det viktigt att få stå där och diskutera svensk integration med dem så att förståelsen för svenskan ökar i Nyland. Eftersom just handläggarna är antingen portvakter eller portöppnare.
