Demokratiforskare efterlyser kulturrevolution i svenska partier
Elektroniska folkomröstningar, folkmotioner, rösträtt för 16-åringar och olika medborgarråd ska ge den lokala demokratin i Sverige ett lyft. Men det räcker inte. De politiska partierna avkrävs en kraftfull förnyelse.
Så har ännu en omfångsrik statlig demokratiutredning landat, den här gången i form av ett
650-sidigt betänkande under namnet Låt fler forma framtiden!
De i dagens samhällsdebatt så centrala orden ”hållbar” och ”jämlik” har lyfts in i den nya målsättningen: ’’En hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande”.
Egentligen står demokratin stark i Sverige. Valdeltagandet är högre än i de flesta länder och har ökat i de tre senaste valen. Det medborgerliga engagemanget är högt. Ungas intresse för politik är starkt. Förtroendet för politikerna har ökat. Allt det här slås fast i utredningen.
Gräsrötterna glesnar, fotfolket minskar, anställda och
påtryckare bidrar till en professionalisering av det som
en gång kunde kallas masspartier eller folkrörelsepartier.
Så vad är problemet? Framför allt att det politiska deltagandet är så ojämnt fördelat. Klyftan har vidgats mellan de som deltar och de som inte deltar. Välutbildade och resursstarka personer tar för sig, lågutbildade och lågavlönade har vänt partier och andra påverkningskanaler ryggen.
Medlemsraset i partierna har pågått i decennier. Bara några procent av befolkningen är idag inskrivna. Gräsrötterna glesnar, fotfolket minskar, anställda och påtryckare bidrar till en professionalisering av det som en gång kunde kallas masspartier eller folkrörelsepartier.
Därför vill utredaren Olle Wästberg och hans medhjälpare skapa nya verktyg och förstärka andra former av inflytande, vid sidan av partierna. Lokala folkomröstningar (så kallade folkinitiativ) finns i dag, men nu föreslås möjligheten att samla namn och rösta på nätet.
En nationell webbplats ska inrättas. Förhoppningen är fler folkomröstningar när förfarandet förenklas.
I dag kan enskilda invånare lämna in så kallade medborgarförslag. Dem vill utredarna reformera och uppgradera till folkmotioner, efter modell från Finlands medborgarinitiativ. Om minst en procent av de folkbokförda i en kommun ger stöd måste motionen beredas och tas upp i fullmäktige.
Olika varianter av medborgardialoger och samråd lyfts fram. Särskilda råd för funktionshindrade bör inrättas, fastslår utredarna. Men här uppstår ett dilemma, som några forskare påpekat. Om folk ges nya möjligheter att påverka politiken direkt, utan att behöva stöta och blöta frågor med andra inom ett parti – minskar då inte incitamenten
att ansluta sig till något parti ännu mer?
Den diskussionen tas inte upp i betänkandet. De förslag som går i en mera direktdemokratisk riktning ses snarast som kompletteringar till partiernas fortsatt starka ställning i det politiska systemet. Dock riktas på olika sätt skarpa varningar till de alltmer medlemsfattiga och stödberoende etablerade partierna. Uttryckt i två ord säger man helt enkelt: Skärp er!
Olle wästberg har talat om behovet av en kulturrevolution i partierna. De måste mycket mer aktivt söka nya medlemmar och vara mer synliga i socioekonomiskt utsatta så kallade utanförskapsområden. Partierna måste öppna upp sig och låta medlemmarna aktivt delta i viktiga beslut, som till exempel vid val av partiledare. Fler medlemsomröstningar, översyn
av hur det offentliga partistödet används, förnyelse av organisationen, motverkande av professionalisering.
Och så var det detta med sänkt rösträttsålder. Utredningen föreslår försök med rösträtt vid 16 år i kommunvalen 2018 och 2022. Intresserade kommuner får ansöka hos regeringen. Syfte: Att öka ungas intresse för lokal politik.
Mothugg har redan kommit från flera håll när betänkandet presenterats
i januari. Men också applåder – främst från miljöpartister.
