”Vi måste själva förstå att human insats behövs”
Kommundirektörer som Kommuntorget talat med är tveksamma till tvång då det gäller att ta emot flyktingar. Ska alla ställa upp solidariskt eller är det bättre att satsa på lyckad integration i huvudstadsregionen.
Kommundirektörerna i Svenskfinland tycker inte att staten skall ta till käppen för att få kommunerna att ta emot flyktingar. Den lokala motivationen är viktig.
– Det kommunala självstyret är en bra sak som vi skall slå vakt om. Fast jag tycker att vi skall vara solidariska då det gäller flyktingar och asylsökande så gynnar det alla om kommunerna själva kan komma till insikt om att de skall göra en humanitär insats, säger stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist i Närpes.
Just Närpes har ofta låtit tala om sig då det gällt flyktingar och invandring i allmänhet. Det har gått så bra med integrationen att man talar om Närpesmodellen. Flera än var tionde kommuninvånare har annat modersmål än finska eller svenska.
– Men det är bara en liten del som har kommit som flyktingar, påpekar Lindqvist.
Men marken för arbetskraftsinvandringen bereddes av flyktingmottagandet som började 1988, först med vietnameser och sedan med bosnier.
I fjol tog Närpes emot cirka 20 flyktingar från Sudan. Nu har det kommit också nya asylsökande till Österbotten, och ett trettiotal bor i SÖFF-fastigheten i Yttermark, där mottagningscentralen i Kristinestad placerat dem.
Ingå diskuterar ännu i höst
Ingå tog emot kurdiska flyktingar på 1990-talet. Erfarenheterna tyder på att flyktingar har lättare att finna sig till rätta på lite större orter där de har landsmän och sociala kontakter, säger kommundirektör Jarl Boström.
Han tycker därför att det inte riktigt är motiverat att med statligt påbud placera ut flyktingar i små kommuner.
Men under intryck av flyktingkatastroferna på Medelhavet har frågan om flera flyktingar också till Ingå väckts på nytt och kommer antagligen att diskuteras också officiellt under hösten.
Pargas välkomnar fler familjer i höst
Pargas tog emot fem syriska familjer i år och har beslut om att ta ett par familjer till i höst, säger stadsdirektör Patrik Nygrén.
– Vi har byggt upp en förmåga att kunna ta emot dem på ett bra sätt. Vi har nu kunnandet som behövs.
– Min personliga åsikt är att man kunde ha någon typ av kvoter för kommunernas flyktingmottagande. Det kunde vara skäligt. Men samtidigt är det förstås viktigt att kommunerna som tar emot flyktingar har en politisk vilja och praktisk förmåga att göra det så bra som möjligt, säger han.
– Feedbacken som vi har fått av dem som kommit hit tyder på att vi har lyckats.
Blir det bra med tvång?
I Sund på Åland säger kommundirektör Jens Andersén att frågan om kommunens flyktingmottagande är snabbt avhandlad.
Det har inte fattats något beslut om att Sund skall ta emot flyktingar.
– Tjänstemännen har inte sett orsak att väcka frågan, och inte heller politikerna. I de åländska kommuner där det har diskuterats så har det oftast varit ett politiskt initiativ, konstaterar Andersén.
Han är tveksam till om ett statligt tvång skulle göra saken bättre.
– Blir det bra om man placerar in flyktingar mot kommunens vilja? Det finns fördelar och nackdelar med det nuvarande systemet, och likaså om staten skulle tvinga. Vet inte riktigt vad som väger mera för mig.
Huvudstadsregionen bäst i alla fall?
Borgå har liksom Närpes tagit emot kvotflyktingar sedan 1988. Under de senaste åren har det kommit cirka 25 per år från olika länder.
– Det råder inte någon stor diskussion om frågan och vi har inga planer på att ändra på kvoten, säger stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.
Han tycker att det är svårt att kommentera statens och lagstiftarens roll och ett eventuellt tvång för kommuner att öppna sina dörrar.
– Det här är alltid en större sak som inte gäller bara en kommun utan hela kommunfältet. Man borde tänka på vilka möjligheter vi egentligen har att öka kvoten och placera flyktingarna där de kan integreras så väl som möjligt.
– Det är svårt att säga om de borde placeras i Borgå, Raseborg eller Helsingfors. Kanske förutsättningarna för en lyckad integration i alla fall är bäst i huvudstadsregionen .
