Kommundirektörer som Kommuntorget talat med är tveksamma till tvång då det gäller att ta emot flyktingar. Ska alla ställa upp solidariskt eller är det bättre att satsa på lyckad integration i huvudstadsregionen.

Kommundirektörerna i Svensk­finland tycker inte att staten skall ta till käppen för att få kommunerna att ta emot flyktingar. Den lokala moti­vationen är viktig.
– Det kommunala självsty­ret är en bra sak som vi skall slå vakt om. Fast jag tycker att vi skall vara solidariska då det gäller flyktingar och asylsökande så gynnar det alla om kommunerna själ­va kan komma till insikt om att de skall göra en humani­tär insats, säger stadsdirek­tör Hans-Erik Lindqvist i Närpes.

Just Närpes har ofta lå­tit tala om sig då det gällt flyktingar och invandring i allmänhet. Det har gått så bra med integrationen att man talar om Närpesmo­dellen. Flera än var tionde kommuninvånare har an­nat modersmål än finska el­ler svenska.

– Men det är bara en liten del som har kommit som flyktingar, på­pekar Lindqvist.

Men marken för arbets­kraftsinvandringen bered­des av flyktingmottagandet som började 1988, först med vietnameser och sedan med bosnier.

I fjol tog Närpes emot cir­ka 20 flyktingar från Sudan. Nu har det kommit också nya asylsökande till Öster­botten, och ett trettiotal bor i SÖFF-fastigheten i Ytter­mark, där mottagningscen­tralen i Kristinestad place­rat dem.

Ingå diskuterar ännu i höst

Ingå tog emot kurdiska flyk­tingar på 1990-talet. Erfa­renheterna tyder på att flyk­tingar har lättare att fin­na sig till rätta på lite stör­re orter där de har landsmän och sociala kontakter, säger kommundirektör Jarl Bo­ström.

Han tycker därför att det inte riktigt är motiverat att med statligt påbud placera ut flyktingar i små kommu­ner.

Men under intryck av flyktingkatastroferna på Medelhavet har frågan om flera flyktingar också till In­gå väckts på nytt och kom­mer antagligen att disku­teras också officiellt under hösten.

Pargas välkomnar fler familjer i höst

Pargas tog emot fem syris­ka familjer i år och har be­slut om att ta ett par familjer till i höst, säger stadsdirek­tör Patrik Nygrén.

– Vi har byggt upp en för­måga att kunna ta emot dem på ett bra sätt. Vi har nu kunnandet som behövs.

– Min personliga åsikt är att man kunde ha någon typ av kvoter för kommu­nernas flyktingmottagande. Det kunde vara skäligt. Men samtidigt är det förstås vik­tigt att kommunerna som tar emot flyktingar har en po­litisk vilja och praktisk för­måga att göra det så bra som möjligt, säger han.

– Feedbacken som vi har fått av dem som kommit hit tyder på att vi har lyckats.

Blir det bra med tvång?

I Sund på Åland säger kom­mundirektör Jens Ander­sén att frågan om kommu­nens flyktingmottagande är snabbt avhandlad.

Det har inte fattats något beslut om att Sund skall ta emot flyktingar.

– Tjänstemännen har in­te sett orsak att väcka frågan, och inte heller politikerna. I de åländska kommuner där det har diskuterats så har det oftast varit ett politiskt initiativ, konstaterar Ander­sén.

Han är tveksam till om ett statligt tvång skulle göra sa­ken bättre.

– Blir det bra om man pla­cerar in flyktingar mot kom­munens vilja? Det finns för­delar och nackdelar med det nuvarande systemet, och li­kaså om staten skulle tvinga. Vet inte riktigt vad som vä­ger mera för mig.

Huvudstadsregionen  bäst i alla fall?

Borgå har liksom Närpes ta­git emot kvotflyktingar se­dan 1988. Under de senas­te åren har det kommit cirka 25 per år från olika länder.

– Det råder inte någon stor diskussion om frågan och vi har inga planer på att ändra på kvoten, säger stadsdirek­tör Jukka-Pekka Ujula.

Han tycker att det är svårt att kommentera statens och lagstiftarens roll och ett eventuellt tvång för kommu­ner att öppna sina dörrar.

– Det här är alltid en stör­re sak som inte gäller bara en kommun utan hela kom­munfältet. Man borde tän­ka på vilka möjligheter vi egentligen har att öka kvo­ten och placera flyktingarna där de kan integreras så väl som möjligt.

– Det är svårt att säga om de borde placeras i Borgå, Raseborg eller Helsingfors. Kanske förutsättningarna för en lyckad integration i al­la fall är bäst i huvudstadsre­gionen .

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *