Trygga svenskan i social- och hälsovården genom lagstadgat samarbete, föreslår 19 organisationer i Svenskfinland. Organisationerna vill att ett lagstadgat samarbetsområde grundas för de åtta landskap som bli tvåspråkiga.

I ett gemensamt ställningstagande riktat till familje- och omsorgsminister Krista Kiuru och ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist skriver organisationerna att de självstyrande områdena  inte kommer att klara av sina lagstadgade uppgifter på svenska till alla delar.

– Det svenskspråkiga befolkningsunderlaget är geografiskt utspritt i huvudsak på åtta självstyrande områden. Det innebär att det inte finns förutsättningar att upprätthålla alla social- och hälsovårdstjänster på svenska i varje tvåspråkigt självstyrande område. I nuläget finns det ett stort antal tjänster som på svenska produceras på ett fåtal orter eller en enda ort i hela landet. Det finns också tjänster som inte alls finns att tillgå på svenska. För att dylika tjänster i fortsättningen ska kunna upprätthållas och utvecklas, krävs ett riksomfattande samarbete, skriver organisationerna.

Av de planerade självstyrande områdena kommer Mellersta Österbotten, Österbotten, Egentliga Finland, Västra Nyland, Helsingfors, Vanda-Kervo, Östra Nyland och Kymmenedalen att bli tvåspråkiga.

Bland de svenska social- och hälsovårdstjänster som organisationerna vill se ett samarbete kring nämns bland annat missbrukarvård, adoptionsrådgivning, tjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning, statens skolhem, yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering,  teckenspråks- och skrivtolkar, tjänster inom psykiatrin samt en rad stödtjänster.

För att säkerställa ett fungerande långsiktigt samarbete mellan de tvåspråkiga självstyrande områdena, bör det finnas en lagstadgad skyldighet till samarbete, understryker organisationerna.

Minoritetsorgan med reellt inflytande

Ställningstagandet innehåller också förslag på vilka uppgifter organet för den språkliga minoriteten ska ha. Organisationerna utgår från att de tvåspråkiga självstyrande områden får ett organ eller en nämnd för den språkliga minoriteten.

– Nämnden bör ha verklig insyn och faktiska möjligheter att påverka det självstyrande områdets beslutsfattande.  För att uppnå detta bör det fastslås att nämndens ordförande är medlem i styrelsen för det självstyrande området, heter det i ställningstagandet.

Utvecklingsarbete på svenska

Organisationerna påpekar ytterligare att det är viktigt att det finns ett nationellt mandat för koordinering av och stöd för utvecklingsfrågor på svenska inom social- och hälsovården.

– Utvecklingsarbetet måste utgå ifrån särdragen i de svenskspråkiga förhållandena, forskning och bästa möjliga kunskap samt befolkningens och de professionellas behov. Dessutom ska arbetet samordnas med den finska motsvarigheten för kvalitetssäkring, synkronisering och synergifördelar.

De 19 som undertecknat ställningstagandet är:

  • Svenska Finlands folkting Ab
  • Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området (FSKC)
  • Svenska pensionärsförbundet
  • SOSTE Finlands social och hälsa
  • SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder
  • FDUV
  • FMA – Funktionsrätt med ansvar
  • Psykosociala förbundet
  • Svenska hörselförbundet
  • Förbundet Finlands Svenska Synskadade
  • Folkhälsans Förbund
  • Samfundet Folkhälsan i svenska Finland
  • Kårkulla samkommun
  • Barnavårdsföreningen i Finland
  • Finlands Dövas Förbund
  • Pixnekliniken
  • Härmän kuntoutus Oy
  • KRAN
  • Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård