Rapport: Stora regionala skillnader i tillgången till social och hälsovård

6.4.2020

Antalet barn och unga med psykiska störningar har också ökat avsevärt, slår rapport om basservicen fast.

Kommunernas basservice genomgår en omvälvning i Finland. Det här slår rapporten Läget med basservicen 2020 fast.

Denna rapport utarbetas vartannat år för att ge beslutsfattarna på olika förvaltningsnivåer en allmän bild av läget för basservicen.

Omvälvningen beror på förändringen i befolkningens åldersstruktur, den minskade nativiteten, kostnadsökningen, den regionala differentieringen och urbaniseringen.

Kommunerna skiljer sig avsevärt från varandra i fråga om storlek, förhållanden och befolkningsstruktur, och skillnaderna ökar. I basservicen återspeglas detta som differentiering.

Ett stort problem är de stora regionala skillnaderna, och skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper, när det gäller tillgången till social- och hälsovårdstjänster. Den specialiserade sjukvården är den största enskilda kostnadsposten inom basservicen och enligt tryckkalkylen i rapporten håller kostnaderna fortfarande på att öka.

Antalet barn och unga som besöker den specialiserade sjukvården på grund av psykiska störningar har också ökat avsevärt.

Kompetent personal saknas

Skillnaderna i hur elever placerar sig i gymnasiet eller i yrkesutbildningen efter den grundläggande utbildningen börjar öka mellan landets olika delar. De regionala skillnaderna i sysselsättningen efter utbildning på andra stadiet är fortfarande betydande. Mellanåren efter gymnasiet har ökat särskilt bland kvinnor.

Tillgången på kompetent personal inom basservicen är ett riksomfattande problem som beräknas öka både inom småbarnspedagogiken och inom social – och hälsovårdstjänsterna.

Andra trender är att kommunerna anpassar sina servicenät eftersom servicebehovet förändras inom många sektorer när befolkningen åldras. Samtidigt sjunker elevantalet kraftigt inom den grundläggande utbildningen vilket innebär att skolnätet fortsätter att minska.

Främjandet av hälsa och välfärd kan ha en betydande roll när det gäller att stävja kostnaderna. Differentieringsutvecklingen och stadsbetoningen syns i tillgången till kultur- och idrottstjänster som stöder välbefinnandet.

Det positiva är att man i utvecklingen av idrottsanläggningar allt mer beaktar servicebehoven för alla ålderskategorier, konstateras i rapporten.

Läs rapporten här (på finska).