Gitta Harti är hela Svenskfinlands kommunagent

Gitta Harti är Svenskfinlands kommunagent, stationerad i Helsingfors.
Gitta Harti är Svenskfinlands kommunagent, stationerad i Helsingfors.
14.5.2019

Kommunagentens jobb är att så samarbetsfrön mellan bildningsväsendet och social- och hälsovårdssektorn. Tiden är knapp, men Gitta Harti ser optimistiskt på sitt nya uppdrag som koordinator för barnfamiljernas service i hela Svenskfinland.

Med landskapsreformen i sikte tillsatte regeringen Sipilä kommun- och förändringsagenter med uppdraget att bana väg för de kommande landskapen. Kommunagenternas uppgift är att bygga broar mellan bildningsväsendet och social- och hälsovårdssektorn. Målet var att trygga servicen för barnfamiljer under den nya förvaltningsstrukturen.

Läget ändrade då landskapsreformen föll.

– Nu jobbar vi i stället för och mellan kommunerna. Jag försöker ta i beaktande bildningsdirektörernas önskemål och kartlägga det som de är intresserade av, säger Gitta Harti som började sitt jobb som kommunagent i mitten av februari.

Hon är stationerad i Helsingfors och har i uppgift att koordinera den svenska servicen i hela landet.

Uppdraget är tidsbestämt till årets slut och Harti väntar på vad den nya regeringen kommer att tillföra hennes arbetsuppgifter.

– Det får jag säkert veta i juni.

Hälften av sin arbetstid ägnar Harti åt att vara kommunagent och resten av tiden jobbar hon med främjandet av hälsa och välfärd vid Helsingfors stad, sektorn för fostran och bildning. Uppgifterna stöder varandra.

Svensk mentalvård behöver stöd

Det första hon gjorde var att skicka en enkät till bildningsdirektörerna i hela Svenskfinland för att kartlägga kommunernas utvecklingsbehov. Det visade sig att mentalvårdstjänsterna och barnskyddet samt familjevården behöver stärkas.

– Jag vill trygga svenskspråkiga tjänster. Det gäller speciellt mentalvården, eftersom språket är så viktigt inom just det området.

Problemet är att de svenskspråkiga tjänsterna har varit splittrade. I nuläget är det en djungel, man skyfflas hit och dit och får själv ta reda på informationen, säger Harti.

Nästa steg är bland annat att få till stånd möten mellan bildningsdirektörerna och personer från social- och hälsovårdssektorn.

– Bara jag får till en början på något slags samarbete så är jag nöjd.

Uppdrag: Trygga svensk service

Gitta Harti är den enda av kommunagenterna som arbetar helt och hållet på svenska. Förutom det nationella, övergripande arbetet ansvarar Harti geografiskt sett för Nyland, Kymmenedalen och Mellersta Österbotten.

Kommuntorget skrev tidigare i år om Åbos tvåspråkiga kommunagent Sari Välimaa som ansvarar för Egentliga Finland, Österbotten och Satakunta.

Det handlar främst om att vara på plats när det ordnas ett tillfälle där alla nyckelpersoner befinner sig på ett och samma ställe. Hon har varken tid eller möjlighet att röra sig ute på fältet.

Nyckelpersonerna är alltså bildningsdirektörerna. Harti hoppas hon får träffa dem alla så snart som möjligt.

– Det stora projektet är LAPE-akademin, som kommunagenterna planerar tillsammans med förändringsagenterna. På hösten hoppas jag att få in svenskt program, hittills har allting varit på finska.

Helsingfors kommunagent är stationerad vid sektorn för fostran och bildning vid Helsingfors stad.

Harti ser den växande samarbetsviljan i kommunerna som en trend.

– Vi har märkt att vi inte klarar oss om inte alla jobbar ihop. Det krävs för att stöda alla barn, unga och familjer.

– Det tar säkert flera år innan resultatet av mitt arbete börjar synas i kommuninvånarnas vardag, säger Harti.

Bakgrund med barn och unga

Gitta Harti har jobbat på Helsingfors stad i över tio år, bland annat inom studerandevården som psykiatrisk sjukskötare och som utbildningskonsult på dåvarande utbildningsverket.

– Jag har jobbat mycket med barn och unga och sett kontaktytorna i skolan från många håll.

I dagens samhälle handlar det om att leda nätverk.

– Fältet är mera splittrat och du måste ha bra koll för att hänga med i utvecklingen, det kräver hårt arbete.

Det finns redan mycket som fungerar bra och det är också min uppgift att hitta verksamhetsmodeller som fungerar bra och dela dem med andra kommuner, säger Harti. Målet är att skapa en gemensam barnkultur i alla skolor och daghem.

Svenskspråkig service under samma tak

Familjecentret i Berghäll öppnar under sommaren 2019.

En viktig stöttepelare är familjecentren. Familjecentret i Berghäll som öppnar i maj koncentrerar den svenskspråkiga servicen i Helsingfors under samma tak.

Familjecentren är ett konkret exempel på en bro mellan daghem och skolor, det som kommunagenterna arbetar för att skapa.

Familjecentret i Berghäll kommer att erbjuda bl.a. rådgivningstjänster, bedömning av servicebehovet, hemservice, talterapi, familjerådgivning och barnskyddstjänster på svenska. Motsvarande familjecenter finns redan på Östergatan och i Nordsjö.