Digitaliseringen effektiverar vården — och ställer nya krav

Bild: Wesley Wilson
Bild: Wesley Wilson
12.6.2019

För hälsovårdare och sjukskötare i glesbygden kan möjligheten att konsultera läkare på distans vara en trygghet. Men digitaliseringen kräver också mycket av användare.

Regeringen Rinne vill skärpa vårdgarantin så att patienter kommer i kontakt med en läkare inom sju dagar också i icke-brådskande fall. Institutet för hälsa och välfärd THL uppskattar att det skulle kräva mellan 1 100 och 1 800 nya läkare.

Regeringen tänker sig trots allt att genom att utnyttja digitala tjänster räcker det med 1 000 nya läkartjänster. Enligt Kommunförbundets beräkningar skulle det kosta minst 100 miljoner euro.

Över 3 400 distansmottagningar i fjol

I kartläggningen ”IT i kommunerna 2018” som Kommunförbundet låtit göra hör mottagningstjänster på distans inom social- och hälsovården till de tjänster som skulle gynna organisationerna och spara kommunerna pengar om de togs i bruk. Det här enligt kommunernas egna svar.

Enligt Folkpensionens statistik gjorde sammanlagt 2 814 personer 3 407 läkarbesök på distans under 2018. Det har var besök som tog mellan 10 minuter och 60 minuter. De sammanlagda patientavgifterna var 220 492 euro och FPA:s ersättning var sammanlagt 40 269 euro.

Läkarbrist pareras med digitalisering

Pargas stad har i ett par års tid använt sig av läkarmottagning på distans. Ett skäl är de stora geografiska avstånden i skärgårdsstaden. Ett annat är personalbristen, som är speciellt tydlig inom läkarkåren.

Social- och hälsovårdsdirektören Miia Lindström säger att distansmottagningen visserligen inte kan jämföras med vanlig läkarmottagning, men givet läkarbristen är det en kvalitetshöjning att trots allt få läkarkonsultation ute i skärgården.

Distansmottagningen genomförs i huvudsak på hälsostationerna och inom äldrevården. I praktiken går det till så, att en hälsovårdare eller en sjukskötare tillsammans med patienten tar kontakt med läkaren som finns på centralorten Pargas.

Läkarna har vissa tider för distansmottagning som hälsovårdaren eller sjukskötaren kan boka in. Om det handlar om äldrevård kan läkaren vara med på ronderna på distans och ge konsultation.

Allt låter sig inte göras via skärm

Det är alltså läkaren som är med på distans, vårdaren eller skötaren är alltid på plats med patienten. De gör sin bedömning av vårdbehovet, men i slutändan är det läkaren som avgör om ytterligare kontroller, brådskande eller icke-brådskande, ska bokas.

Miia Lindström understryker att allt inte låter sig göras via en skärm, och i fall av distansmottagning är det viktigare än vanligt att bedömningen av vårdbehovet görs väl.
– Vi gör inte det här för att spara. Hade vi tillräckligt med resurser skulle läkarna vara ute i skärgården.

Erfarenheterna så långt har varit positiva. För de ansvariga hälsovårdarna och sjukskötarna är det en trygghet att kunna konsultera en läkare, säger Lindström.

Miia Lindström är social- och hälsovårdsdirektör i Pargas.

Nästa steg blir att utveckla den digitala vården. Det finns möjlighet att göra till exempel öronkontroller och använda stetoskop på distans och Pargas överväger att ta i bruk dessa.

– Vi håller koll på hur man ordnar det på andra orter. Vi vet att behoven inom äldreomsorgen växer och att vi måste utveckla den. Vi kan inte hålla på som tidigare. Vart efter att äldre blir vanare med att använda digitala tjänster kan dessa tas med i till exempel hemvården. Det här utvecklas på andra orter och hemvården i Pargas ska testa detta. Sedan när det blir dags att förnya tekniken för distansmottagningen ska vi ta en titt på utbudet.

Har du någon tanke om hur digitaliseringen kan hjälpa staten att nå målet för vårdgarantin?

– Digitaliseringen kräver mycket av användaren och av läkaren. Det kommer att ta tid. När läkarna ordinerar eller tar ställning ska de behärska situationen. De ska ha undersökt patienten tillräckligt väl och ha all information. Om det sker via en skärm finns det begränsningar. Men visst kan dessa tjänster hjälpa till.

Digitalisering och stress

Enligt THL genomfördes fyra miljoner icke-brådskande läkarbesök under 2018. Institutet understryker dock att det handlar om en grov uppskattning, eftersom det inte finns exakta uppgifter om hur läkarna fördelar sina arbetstider.

Därför utreder institutet frågan om arbetsfördelningen. Utredningen blir klar till hösten bidrar till mera kunskap om vårdgarantins inverkan.

Det som man redan vet tack vare ett nyligen avslutat forskningsprojekt vid THL — ”Digityö ja stressi” (Digitalt arbete och stress) — är att digitaliseringen av hälsovården ställer nya krav på personalen.

Inkludera beställarens sakkunskap

Forskningsdirektör Tarja Heponiemi säger att datasystemen ofta är opraktiska och att deras användbarhet kräver mera uppmärksamhet. En ogenomtänkt digitalisering resulterar bland annat i att den kognitiva arbetsbördan ökar, den bidrar till brådska och till att rytmen i arbetet inte infinner sig. Den leder också till ytterligare ansvarsuppdrag.

En lösning på problemet är att inkludera beställarens sakkunskap i utformandet av tekniken och att de som slutligen ska använda tekniken också får testa den innan den tas i bruk.

Enligt en avhandling gjord på Yrkeshögskolan i Lappland är distansmottagning lämplig för de flesta patienter, så länge patienten är förberedd på mottagningssituationen och så länge en läkare än införstådd i patientens hälsotillstånd och har de nödvändiga utredningarna.

Speciellt äldre måste få tid att bekanta sig med teknologin.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här