Thomas Wallgren: Den politiska diskussionen har blivit ytligare
Politikerföraktet och diskussionen i sociala medier oroar Thomas Wallgren. Han utesluter ändå inte att ställa upp i val igen.
Vem vill längre gå med i politiken och sköta gemensamma ärenden? Dagarna är långa, lönen otacksam.
Det är sådana frågor som Helsingforspolitikern Thomas Wallgren (SDP) tänker på.
Wallgrens erfarenhet av politiken, den som vi väljare granskar närmast i nyhetsinslag, sträcker sig från folkrörelserna på 1980-talet till idag och sedan 2008 även bland annat till stadsfullmäktige i Helsingfors.
Mycket har hänt. Bland annat har väljare och förtroendevalda tagit till sig sociala medier.
Låt oss backa lite till den senaste valkvällen. Wallgrens tanke har alltid varit att ”motarbeta den tendens i samhället och i mig själv att politik är något föraktligt.”
– Det var kanske det djupaste skälet för mig att ställa upp, säger han.
Den här gången var marginalerna knappa men rösterna räckte inte till. Thomas Wallgren trillade ur stadsfullmäktige.
Runt tio människor gjorde frivilligarbete för Wallgren i en kampanj som sköts fram på grund av corona-pandemin. Precis som många andra kandidater fick han skriva om kalendern. Han säger att han har dåligt samvete för dem som jobbade för hans omval, att han borde ha gjort mera.
– Då det är val på kommande behöver man reagera på saker även om man inte gör en så aktiv kampanj.
Det gäller att ha en viss beredskap nästan alla dagar att reagera på någonting. Kanske finns det en för-
hoppning att man ska hålla kontakt med väljarna via sociala medier? Det gör jag inte, helt enkelt för att jag har en så djup misstro mot sociala medier.
Kvaliteten på demokratin var bättre förr
Thomas Wallgren understryker att det finns de som hittar sin kärlek via nätet och att det i politiken finns de som känner sig mera delaktiga tack vare att de kan engagera sig i sociala medier. Men många blir också olyckliga.
– Min bedömning är att diskussionen där är ytligare. Fullmäktiges debatt har blivit poserande och reaktiv i stället för att vara dialogisk och konstruktiv. Då blir också de förtroendevaldas motioner sämre.
Inlägg i sociala medier ska vara korta. Publicera genast, det är det som gäller. Strukturen underlättar för dem som har politik som yrke och känner att de har större krav på att synas.
Enligt Wallgren var kvaliteten på det demokratiska mandatet bättre förut, när partierna var folkrörelser med många medlemmar. Folk kände varandra. Förtroendet byggde på en mera genuin insyn i vad andra människor gjorde och tänkte.
– Det är svårt att uttrycka sig och formulera sig så att rytmen blir långsammare och det blir mera utrymme för eftertanke och reflektion. Folk som är fräcka och framfusiga och tar för sig har fördel.
Dessutom, säger Wallgren, är det företag som Google, Microsoft, Amazon och Apple som bygger logiken och styr algoritmerna i sociala medier.
– Det talas inte så mycket om företagens makt. Bolagen får den direkt genom att styra flödena men också via pengarna som sociala medier genererar. Stora företags stora pengar köper mycket makt.
Hur det än är med orsakerna så har väljarnas syn på politikerna ändrat. Responsen är omedelbar. Ibland är den saklig, ibland osmaklig.
– Man kan bli baktalad och misstänkliggjord. Man kan få skit i offentligheten och privat av ett slag som man aldrig skulle få om man inte ställde upp i dagspolitiken. Det värsta är när man får folks besvikelse på samhället emot sig personligen.
Kanske är det Thomas Wallgrens viktigaste budskap, att vanligt folk ska vara med i politiken, som förklarar att han inte utesluter nya valkampanjer:
– Alla har sina jobb, jag har mitt vid Helsingfors universitet, och jag är ändå med för att det demokratiska deltagandet behövs mer än någonsin. Arbetet med att möta de stora utmaningarna så som klimat- och flyktingkrisen, bankernas makt och skatteparadisen. De globala orättvisorna måste förankras i vår vardag.
– För att vi ska lyckas behöver många människor vara med. Och jag har nu varit med!
Thomas Wallgren
- Professor i filosofi, 63 år.
- Ställde upp för SDP i kommunalvalet, fick 600 röster. Det räckte inte för omval.
- Wallgren har varit ordinarie medlem i stadsfullmäktige sedan 2008. Nu fortsätter han som andra suppleant.
- Var på 1980-talet med och grundade den rödgröna rörelsen. Även verksam i olika folkrörelser och ser det som ett viktigt uppdrag att hålla på svenskan i stadshuset i Helsingfors.
Läs också: Björn Månsson om valet i Helsingfors: Bakslag för ”de övriga”
Det här är en artikel från Kommuntorget 4/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.
Prenumerera | Kommuntorget.fi
