Ingå satsar på närdebatt med sina invånare

Åtta engagerade Ingåbor deltog i höstens första kommuninvånarmöte på Ingå bibliotek. I tre timmars tid diskuterades allt från äldrevård och skolbygge till störande bilister och ogräs.
Åtta engagerade Ingåbor deltog i höstens första kommuninvånarmöte på Ingå bibliotek. I tre timmars tid diskuterades allt från äldrevård och skolbygge till störande bilister och ogräs.
28.11.2019

I en tid av hetsig nätdebatt satsar Ingå på närdebatt. ”Styrelseordförandens frågetimme” gick från kritisk utfrågning till konstruktiv dialog. Kommuntorget var på plats.

Klockan är 14:03 och Roze Wikberg står och väntar i bibliotekets entré. Hennes iver börjar gränsa till otålighet.

– I tidningen stod det att det var allmän info. Var är han? undrar Wikberg.

Roze Wikberg kom till biblioteket för att lyssna på ”kommuninfo”. Tre timmar senare har hon ställt frågor om allt hon haft på hjärtat om det som händer i kommunen. Hon tycker mötet var givande.

Hon väntar på styrelseordförande Henrik Wickström (SFP) som kallat till kommuninvånarmöte, ”en möjlighet för kommuninvånare, föreningar och företag att komma i kontakt med beslutsfattandet i kommunen”.

Wickströms skor skymtar genom glaset till det ljudisolerande båset där han redan tagit emot en invånare som önskar diskutera kommunala ärenden i enrum.

En handfull människor flockas utanför båset. En av dem är Jorma Viita, ordförande för intresseföreningen Pro Inkoo, som kommit för att diskutera språkfrågor i utbildningen.

Tvåspråkig skola möjlig

När Wickström stiger ut ur båset blir han överraskad. Han hade räknat med högst två eller tre personer. Lite improviserat leder han skaran till ett hörn i biblioteket. Åtta personer bänkar sig runt honom i halvmånsformation.

Han börjar med att lägga fram fakta: befolkningen åldras, äldreomsorgen behöver vårdplatser, specialsjukvården tynger budgeten. Kommunen investerar i ett nytt bostadsområde som ska locka unga återflyttare.

– Hur är det med Kyrkfjärden? Finns där mögel? frågar någon.

Kommunens största svenskspråkiga skola ska byggas om för tio miljoner. Wickström berättar att upphandlingen är igång.

Så småningom kommer vi till kärnfrågan.

– Varför kan man inte ha den finska och svenska skolan på samma plats? undrar någon och får medhåll av de andra.

– Våra sakkunniga har konstaterat att marken inte är den bästa för en sådan helhet. Men i framtiden kan det bli möjligt med tvåspråkiga skolkomplex, svarar Wickström.

Tålmodig som en präst

Gruppen representerar kommunens jämna språkförhållanden och Wickström växlar omsorgsfullt mellan finska och svenska när han svarar.

– Är det fortfarande så att gamla svenska människor inte vill ha finska människor på samma plats? fortsätter en finskspråkig dam.

– Det har funnits en oro för att svenskan försvagas, men jag försöker blicka tio år framåt, säger Wickström och redogör för de diskussioner som förts mellan politikerna och tjänstemännen.

Ingås styrelseordförande Henrik Wickström vill ge lokaldemokratin ett lyft. Han ser invånarträffarna som en möjlighet att förklara hur de förtroendevalda tänker.

Kritiska synpunkter, önskemål och visioner. Wickström fyller sin anteckningsbok an efter diskussionen pågår. Han talar med långsam och tydlig ton, stadig ögonkontakt och lugna handrörelser. I sin tålmodiga uppenbarelse påminner han om en församlingspräst.

Frågorna växlar mellan stort och smått – från arbetsplatser och pendlingsmöjligheter till det vildvuxna ogräset i kommunens planteringar.

Roze Wikberg har suttit tyst ett tag och observerat. När ”det officiella” är över känner hon sig hågad att lyfta fram någonting som stört henne länge, nämligen fartdårarna som för oljud på Bastubackavägen.

– Det är rena rama vilda västern! utbrister hon.

Två biblioteksbesökare har stannat upp och följt med diskussionen bakom en bokhylla. Efter en halvtimmes observation ansluter sig en av dem till diskussionen.

– Kan vi få ett lägerområde till kommunen?

Låg tröskel för diskussion

En äldre herre som stannat upp och lyssnat kommer med ett tips. Han känner till ett område med övervuxna träd som skulle kunna bli till torv.

– Kommunen skulle få bra med pengar, säger han.

Han berättar var han bor och att det är fritt fram att knacka på. Wickström antecknar.

Glenn Hagman, Eila Hakala, Roze Wikberg och Mirja Lehtovaara deltog i höstens första kommuninvånarmöte på Ingå bibliotek. De tentade kommunstyrelseordförande Henrik Wickström på allt mellan himmel och jord.

Efter tre timmar börjar samtalsämnena tryta. Till synes nöjda avlägsnar de sig en efter en.

– Om det här ordnades på kvällen skulle Henrik inte hinna svara på allting, skrattar Jorma Viita som tycker att mötet kunde bli en månatlig grej.

Wickström ser träffarna som en chans att förklara hur de förtroendevalda tänker och befästa idén om att beslutsfattandet inte sker ovanför invånarnas huvuden.

– Jag får mycket respons via sociala medier men kontakten ansikte mot ansikte är ändå viktig. Jag vill att tröskeln för att komma och tala med mig ska vara låg.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här