Ida Sulin: Kommunerna var inte förberedda på coronakrisen, men har kavlat upp ärmarna och gjort mer än vad som krävts

Ida Sulin, direktör för svenska och internationella ärenden vid Kommunförbundet.
Ida Sulin, direktör för svenska och internationella ärenden vid Kommunförbundet.
8.4.2020

Alla kommuner är i samma båt, men Åland behöver extra hjälp, säger direktören för Kommunförbundets svenska verksamhet

För kommunernas del har den första fasen av coronavirusutbrottet handlat om snabba omställningar, om att skapa distansförvaltningar.

Det säger Ida Sulin, direktör för svenska och internationella ärenden vid Kommunförbundet, som under krisens första veckor svarat på frågor om hur möten kan och ska hållas på distans.

– Det har handlat om att få förvaltningen att rulla på, och jag tycker att den rullar på. Kommunförbundet har också uppmanat kommunerna att se över hur ofta möten ordnas. Det handlar om att skippa onödiga möten och slå ihop agendor.

Hurdan beredskap har kommunerna haft för distansmöten?

– Personligen är jag förvånad över att så få haft den här beredskapen i sina förvaltningsstadgar. Möjligheten har trots allt funnits i många år, men det verkar som att många kommuner tänkt att det inte behövs eller inte har villat använda den möjligheten.

Sulin hoppas och tror att distansmöten kommer att bli vanliga framöver, också då undantagsförhållanden inte råder. Beslutsfattande möten på distans skapar en mer jämlik situation, till exempel för förtroendevalda i skärgårdskommuner, och för dem som har funktionshinder.

Hur bekant har beredskapslagen varit för kommunerna?

– Ingen kan förvänta sig att den ska vara bekant. Också under de första krisdagarna tvingades högre myndigheter gå igenom lagen, för den är inget som används i en daglig verksamhet.

Ålands situation prekär

Sulin säger att kommunernas snabba omställning har varit en positiv erfarenhet under coronakrisen. Fortfarande upprätthålls vanliga tjänster och den dagliga verksamheten.

– Kommunerna fungerar ännu. De har kavlat upp ärmarna och varit flexibla. Förutom att ändra på den normala förvaltningen har de dessutom haft tid att fundera på extra åtgärder för utsatta grupper. De har tagit ett steg närmare kommuninvånarna, till exempel genom digitala tjänster, när bibliotek, idrottshallar och andra tjänster stängts. De har nått längre än vad de varit tvungna att göra.

Även om antalet dokumenterade fall av personer som smittats av coronaviruset är ojämnt fördelat över landet, och främst koncentrerat till Nyland och Helsingfors, så bedömer Sulin att alla kommuner är i samma båt.

Undantaget är Åland, som på grund av sitt geografiska läge och annorlunda lagstiftning, är i en prekärare situation. Till exempel gäller det utlovade stödet till ensamföretagare inte Åland, och man har också problem att få vårdpersonalen att räcka till.

Det behövs skräddarsydda lösningar, säger Sulin. Gårdagens regeringsbeslut om striktare begränsningar för persontrafiken mellan Finland och Sverige gör det omöjligt för svenska läkare att pendla mellan Sverige och Åland. Sulin säger att lösningen inte är optimal, men kunde vara värre och regeringen har gett ett löfte om att fastlandsfinland bistår Åland med vårdpersonal.

Sulin säger att den svenska enheten på Kommunförbundet har fungerat som en sorts tolk mellan den åländska landskapsregeringen och de finländska myndigheterna.

Stödpaketet löser inte allt

Hon medger att i vissa avseenden var också Kommunförbundet dåligt förberett för coronavirusutbrottet, och nu följer man upp och dokumenterar verksamheten för att kunna skapa en bättre krisberedskap.

– Det som överraskade var hur viktig Kommunförbundet är för att skapa enhälliga anvisningar och instruktioner till kommunerna. Tillgången till svensk information om till exempel skolstängningar och vem som har rätt till skolmat har varit dålig, och det har understrukit betydelsen av översättningsverksamheten. Vårt översättningsteam har jobbat kvällar, nätter och helger och vi har hjälpt kommunerna att få ut information till sina invånare. På så sätt har varje enskild kommun inte behövt göra det jobbet. Våra översättare har jobbat över sin kapacitet och inför nästa krisläge behöver vi säkert en buffert i det här avseendet för att vara mera flexibel.

Ska man ana en kritik mot hur myndigheterna skött den svenska informationen?

– Nej jag vill inte kritisera. De har gjort det bra. Man ska komma ihåg att Åland inte har en tradition av att följa med rikets anvisningar, så där har vi fungerat som tolk. Och vad gäller anvisningarna så har de inte funnits varken på finska eller svenska.

Sulin säger att vart efter att den kommunala förvaltningen börjat anpassa sig så måste Kommunförbundet sannolikt bistå kommunernas samarbetsorgan, till exempel samkommuner, som behöver hjälp med sin förvaltning.

Vid sidan av det fortsätter intressebevakningen som gäller kommunernas ekonomi och personalfrågor. Många kommuner har inlett samarbetsförhandlingar, och avtalsförhandlingarna för de kommunalt anställda är inne i ett svårt läge.

Regeringen kommer idag att presentera sitt stödpaket till kommunerna, men oavsett tilläggspaketets storlek kommer det fortfarande vara aktuellt med samarbetsförhandlingar och permitteringar i kommunerna, säger Sulin.

– Dessa inleddes redan innan krisen och kommunerna har ålagts nya uppgifter samtidigt som man varit oeniga med statsmakten om vad dessa kostar. Kommunerna måste bedöma om det finns tillräckligt med pengar och eventuellt vilka uppgifter som måste begränsas. Och medan detta pågår tuffar arbetet med social- och hälsovårdsreformen på. Under sensommaren ser vi vad det leder till.