Högt valdeltagande och starkt väljarstöd för Stubb i landets tvåspråkiga kommuner
– Det som i vanliga fall kännetecknar kommuner med lågt valdeltagande är stor utflyttning, hög arbetslöshet och lägre utbildningsnivå, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom. Foto: Tommy Pohjola
Samlingspartiets kandidat Alexander Stubb mobiliserade det största väljarstödet i landets tvåspråkiga kommuner i presidentvalets första omgång. Det visar en genomgång av Yles valstatistik.
Stubb är etta i 30 av landets 33 tvåspråkiga kommuner. De enda undantagen utgörs av Helsingfors, Åbo och Mörskom.
Pekka Haavisto, understödd av De gröna och en oberoende valmansförening, är etta i Helsingfors med ett väljarstöd på 37,1 procent, följd av Stubb som fick 29,1 procent av rösterna. I Åbo röstade 31,6 procent på Haavisto medan 27,8 procent backade upp Stubb.
Mörskom sticker ut i jämförelsen. Sannfinländarnas kandidat Jussi Halla-aho var den populäraste kandidaten i kommunen med ett väljarstöd på 27,2 procent.
På Åland röstade hela 50,4 procent på Pekka Haavisto medan Stubb samlade 40,8 procent av ålänningarnas röster.
Larsmo toppar listan
Valdeltagandet i presidentvalets första omgång uppgick till 74,9 procent i hela landet. I landets tvåspråkiga kommuner uppgick valdeltagandet däremot till 77,1 procent.
– Larsmo, Grankulla och Pedersöre toppar listan på kommuner med landets högsta valdeltagande. Samma kommuner toppade listan även i riksdagsvalet i fjol, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.
Larsmo hade ett valdeltagande på 88,8 procent medan 87,5 procent av väljarna i Grankulla röstade i presidentvalets första omgång. I Pedersöre tog sig 85,8 procent av invånarna till valurnan. Valdeltagandet översteg denna gång 80 procent i 17 kommuner i landet.
– Forskningen visar att socioekonomiska faktorer och traditioner tenderar att höja valdeltagandet. De tvåspråkiga kommunerna är i regel mer välbemedlade än genomsnittet, vilket påverkar väljarbeteendet i positivt hänseende, säger Thomas Karv, doktor i statskunskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall.
Karv får medhåll av Pekola-Sjöblom.
– Utöver de socioekonomiska faktorerna inverkar befolkningsstrukturen och utbildningsnivån. Vi ser ett kausalt samband mellan hög utbildning och högt väljardeltagande, säger Pekola-Sjöblom.
Hyrynsalmi längst ned på listan
Listan på de kommuner som hade exceptionellt lågt valdeltagande domineras av kommuner i östra Finland. Hyrynsalmi kommun i Kajanaland är listans jumbo med ett valdeltagande på endast 63,6 procent.
– Det som i vanliga fall kännetecknar kommuner med lågt valdeltagande är stor utflyttning, hög arbetslöshet och lägre utbildningsnivå, säger Pekola-Sjöblom.
En av de största ”klättrarna” på listan är Rautavaara kommun i Norra Savolax där valdeltagandet steg från 59,4 procent i det senaste riksdagsvalet till 65,6 procent i gårdagens presidentval.
– Rautavaaras nyvalde kommundirektör, den tidigare riksdagsledamoten Mikko Kärna från Centern, har kanske lyckats aktivera de lokala väljarnas intresse för rikspolitiken, säger Pekola-Sjöblom.
Största delen av SFP valde Stubb
Varken Karv eller Pekola-Sjöblom är speciellt förvånade över att Stubb sopade golvet med sina motkandidater i så gott som alla tvåspråkiga kommuner.
– Tidigare enkäter har visat att största delen av alla SFP-anhängare skulle rösta på Stubb då det blev klart att Svenska folkpartiet inte ställer upp en egen kandidat. Många SFP-väljare hoppas att Stubb ska kunna bevaka finlandssvenskarnas rättigheter, säger Karv.
Trots dessa förhoppningar har Stubb betonat att han inte vidkänns epitetet finlandssvensk, utan betraktar sig som tvåspråkig.
– Stubb har av taktiska skäl tonat ned sin finlandssvenska identitet i alla sina tidigare politiska roller som partiordförande, minister, europaparlamentariker och riksdagsledamot. Han vill på detta sätt mobilisera ett större väljarstöd och undvika stereotypier som kopplas till finlandssvenskhet, säger Karv.
Haavisto har igen av taktiska skäl försökt skaka av sig stämpeln som vänsterpartiernas kandidat.
Rehns väljare avgörande
Presidentvalets andra omgång hålls den 11 februari. Förhandsröstningen kör i gång redan den 31 januari. Karv tror inte att Halla-ahos 615 000 röster kommer att avgöra den andra omgången.
– Jag tror att det är kampen om Rehns röster som kommer att avgöra valet. Jag utgår från att Li Anderssons och Jutta Urpilainens röster går till Haavisto medan Halla-ahos röster går till Stubb eller sofflocket. Endast 55 procent av Sannfinländarna har uppgett att de kommer att rösta i den andra omgången om Halla-aho inte är med, säger Karv.
Karv betonar att oviljan att rösta i andra omgången är större bland Sannfinländarnas väljare än bland andra partiers sympatisörer.
Den förestående valdebatten mellan Stubb och Haavisto kommer att präglas av en rädsla att driva nya väljare på flykten.
– Jag tror att såväl Stubb som Haavisto försöker signalera att de står över partipolitiken och att de till stor utsträckning försöker undvika inrikespolitiska utspel eftersom sådana kunde ha en avskräckande effekt på potentiella väljare, säger Karv.
