”Förvånansvärt jämnt valresultat – det kunde ingen förutspå”
Valdeltagandet var 70,7 procent - och presidentvalet verkar ha intresserat ännu flera. Enbart Yles valvakor i tv nådde 2,6 miljoner tittare på söndagen och resultatjänsten besöktes nästan tre miljoner gånger. Bilden är från stadshuset i Helsingfors. Foto: Ilkka Loikkanen, KL-Kustannus
Republikens nyvalde president Alexander Stubb lyckades hålla ställningarna i landets tvåspråkiga kommuner också i presidentvalets andra omgång.
En granskning av Yles statistik visar att Alexander Stubb blev besegrad av Pekka Haavisto endast i de tvåspråkiga kommunerna Helsingfors och Åbo i Svenskfinland och i 13 enspråkigt svenska, åländska kommuner.
Läs också, Svenska Yle: Stubb sopade mattan i svenskspråkiga områden – se hur dina grannar röstade i presidentvalet
Stubb knep segern i 261 av landets 309 kommuner med ett sammanlagt väljarstöd på 51,6 procent i hela landet. Valutgången blev alltså jämnare än väntat i ljuset av de opinionsmätningar som utlovade 54 procents väljarstöd för Stubb i den andra omgången i presidentvalet.
– Våra enkäter överskattade Alexander Stubbs väljarstöd. Det verkar som att många av dem som uppgav att de skulle rösta i själva verket lät bli att göra det och i stället stannade hemma i presidentvalets andra omgång, säger Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi.
Grönlund understryker att det är för tidigt att säga hur rösterna fördelade sig bland de väljare som röstade på Centerns Olli Rehn eller Sannfinländarnas Jussi Halla-aho i första omgången.
– Det var en stor överraskning för mig att valresultatet blev så jämnt i den andra omgången. Ingen kunde förutspå det. Det är en bra påminnelse om betydelsen av uttrycket ”gallupar röstar inte”, säger Grönlund.
Haavisto klarade sig i universitetsstäder
Enligt Grönlund gynnades Haavisto av ett lägre valdeltagande samtidigt som han lyckades ta exceptionellt många röster bland dem som hade röstat på Olli Rehn i första omgången. Att stirra sig blind på kommunkartans blåa och gröna färger leder å andra sidan oss vilse.
– Det är viktigt att granska kommunernas storlek och inte bara se på det relativa väljarstödet i kommunerna. Stubb samlade mycket röster i mindre kommuner medan Haavisto klarade sig bra i stora universitetsstäder där de röd-gröna partierna har en stark ställning i riksdagsvalen.
Grönlund ser en stark motsättning mellan centrum och periferi då valdeltagandet synas i sömmarna.
– Valdeltagandet var mycket lägre i perifera områden och på landsbygden än i stora städer och tätorter. I till exempel Satakunta var valdeltagandet endast 68 procent då motsvarande siffra var 76,5 procent i Helsingfors, säger han.
Grönlund ser klara samband mellan väljarbeteendet och partipolitiken liksom synen på kandidaternas värderingar. Eftersom valet stod mellan två värdeliberala kandidater var det många värdekonservativa väljare som avstod från att rösta i den andra omgången.
Tvåspråkig balansgång
Grönlund får medhåll av Thomas Karv, doktor i statskunskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall i Sverige.
– För många sannfinländska väljare stod valet mellan pest och kolera. För dem handlade det om att välja det minst onda alternativet i den andra omgången, säger Karv.
Största delen av sannfinländarnas röster antas ändå ha gått till Stubb i den andra valomgången.
Varför tror du att Stubbs svenskspråkiga identitet inte var ett rött skynke för dessa väljare?
– Stubb har valt att profilera sig som tvåspråkig och varit noga med att inte kalla sig finlandssvensk. Sedan ställde han upp för Samlingspartiet. Jag tror inte att Stubb hade varit lika framgångsrik om han till exempel hade kandiderat för Svenska folkpartiet, då hade det knappast gått vägen, säger Karv.
Till mångas förvåning tog Haavisto merparten av ålänningarnas röster. I 13 av landskapets 16 kommuner utgick Haavisto med segern i söndags.
– Ålands status som demilitariserat område är ett slags överideologi på Åland. Haavisto har profilerat sig som fredens man som också försvarar Ålands demilitarisering. Det torde förklara Haavistos starka väljarstöd på Åland, säger Grönlund.
Försoning och brobygge
Alexander Stubb tillträder ämbetet som republikens president den 1 mars. Enligt Karv kommer Stubb att göra sitt yttersta för att stå över inrikespolitiken framöver. Karv tror inte heller att Stubb vill axla rollen som ”landsfader” under de förestående sex åren.
– Han har ju profilerat sig som en kandidat som vill ena folket och agera brobyggare. Ett engagemang i inrikespolitiska frågor riskerar att underblåsa splittring och det vill han undvika, säger Karv.
Stubbs initiativ att besöka Haavistos valvaka på söndagen var en försonlig gest som uppskattas av Karv.
– Det var ett passande avslut på hela valrörelsen, som präglades av ömsesidig respekt och fokus på sakfrågor. De personliga påhoppen var få både bland kandidaterna och deras anhängare, vilket förhoppningsvis också gör det lättare för den förlorande sidan att acceptera Stubb som ny president, säger Karv.
