Sveriges kommuner och landsting: Anmäl alltid hat, hot och våld!
”Ryggradslös, självgod, korrumperad idiot. Stolpskott, kärring, luder, batikhäxa och madrass.” Hotet och hatet mot förtroendevalda ökar. Anmäl, uppmanar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som bekämpar hatet med kunskap och utbildning.
En fjärdedel av de förtroendevalda i Sverige har blivit utsatta för hot och hat.
– Vi vet att hatet ökar när det är valår, säger Anna-Lena Pogulis, projektledare för SKL:s projekt ”Hot, hat och våld mot förtroendevalda”.
Under valåret 2014 upplevde 27 procent av de svenska politikerna hat och hot. Valåret 2018 har också undersökts, resultatet från den undersökningen blir klart i höst.
SKL har aktivt arbetat med att förebygga hot och hat mot förtroendevalda. Arbetet med att ta fram fördjupad kunskap har skett i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut och polisen sedan 2016.
SKL:s eget arbete startade dock tidigare med att SKL lyfte upp frågan på den politiska agendan.
Anna-Lena Pogulis uppdrag som projektledare är att öka kunskapen och medvetenheten om hot och hat mot förtroendevalda. Det gör hon och SKL bland annat genom att utbilda fullmäktige i kommuner och regioner.
– Vår utbildning är gratis för alla kommuner och landsting. Vi åker ut och träffar fullmäktige en timme i samband med det ordinarie fullmäktigemötet.
Hittills har SKL utbildat 200 av Sveriges över 300 fullmäktigeförsamlingar.
– Vår förhoppning är att kommunerna efter utbildningen själva ska lyfta ärendet på dagordningen och utarbeta en egen policy om vilket ansvar och vilka rollen som ska gälla hos dem lokalt, säger Pogulis.
Studier ger fördjupade kunskaper
SKL:s målsättning är att 75 procent av kommunerna ska ha ett system som förebygger hot och hat och som omhändertar de förtroendevalda som blivit utsatta. Eftersom förtroendevalda inte räknas som anställda i kommuner och regioner, är lagstiftningen kring ansvarsfrågan otydlig.
SKL har även medverkat i ett antal studier om hot och hat i syfte att få en fördjupad kunskap i ämnet. Studierna visar bland annat att:
- de som utsätts för hat och hot ofta är kvinnor, unga och utlandsfödda
- kvinnor oftare upplever sexistiskt hat än män
- hotelserna har större effekt på kvinnor än män
- hotelserna ofta leder till självcensur
- ett hatdrev klingar oftast ut efter 48 timmar
– Tack vare studierna har vi lärt oss mycket mer om hatet, konstaterar Anna-Lena Pogulis.
Här kan du läsa mera om hot och hat på SKL:s sajt.
En studie visar att en av fem av de förtroendevalda uppger att de av rädsla för hot och hat börjat idka självcensur, trots att alla inte personligen varit utsatta för hotelser.
– Tittar vi på deltids- och heltidspolitikerna är siffran högre: en av fyra uppger att de censurerar sig själva. Hos dem som från tidigare utsatts för hot är självcensuren störst: en av tre uppger att de idkat självcensur, berättar Pogulis
Vad är det som triggar hatet?
– Förändringar i välfärdstjänster och värdegrundsfrågor är två områden som triggar hat, svarar Poguis.
Exempel på förändringar inom välfärdstjänsterna är beslut om skolnedläggningar eller förändringar inom äldreomsorgen och förskolan. Exempel på värdegrundsfrågor är beslut som handlar om jämställdhet, sexualitet, invandring eller minoriteters rättigheter.
– Ett tredje tema som utlöser hat är myndighetsbeslut. Det handlar om människor som provoceras av att de inte fått det utslag på sin myndighetsansökan som de hoppats på. Hatet kan också triggas av att någon annan fått ett myndighetsbeslut som ”förövaren” ogillar.
Vem är det som hatar?
– Förargade medborgare och rättshaverister är den största gruppen. En mindre grupp är extremister, till exempel höger- och vänsterextremistiska grupper, berättar Pogulis.
Därutöver förekommer det hot och hat mellan de förtroendevalda, det har till och med hänt att gärningsmannen utsätter sina egna partikolleger för hot och hat.
Gärningsmännen är enligt de förtroendevalda som deltagit i trygghetsundersökningen oftast män i övre medelåldern (45-65 år). Att det är just män har forskare i andra undersökningar kunnat påvisa genom att analysera språkbruket hos hatarna.
Tröskeln att anmäla hög
Anna-Lena Pogulis säger att SKL:s satsningar har gett resultat. Allt fler svenska kommuner och regioner jobbar numera aktivt med frågor knutna till hat och hot mot förtroendevalda.
Lagstiftningen i Sverige är på väg att ändras, just nu finns det ett förslag om skärpta straff när brottet är riktat om en förtroendevald eller hens anhöriga.
– Tröskeln för att polisanmäla hat och hot är fortfarande hög, men jag tror att vi kommer att se en ökning så småningom. SKL:s råd är entydigt: Anmäl alltid hot, hat och våld! Det är polisens uppgift att utreda om det är fråga om ett brott eller inte, säger Pogulis.
– Det här är frågor som kommunerna måste ha en metod för att kunna hantera. Det är jätteviktigt att frågan kommer upp i varje kommun och region. Att motarbeta hot och hat är i högsta grad en demokratifråga.
- På Kommunmarknaden onsdagen den 11 september kl. 14.00 föreläser Anna-Lena Pogulis om SKL:s arbete med att förebygga hot och hat mot förtroendevalda.
- Här kan du läsa mera om Kommunmarknadens svenska program.
