Kriserna kapar agendan

Luxemburg leder och orga­niserar EU:s arbete under hösten 2015 efter att den första juli axlat ordförande­skapet för ministerrådet. På våren ryktades det i Bryssel att Luxemburg gör ett kli­niskt program och genomför sina viktigaste prioriteter ut­an någon stor politisk upp­ståndelse med ändlösa dis­kussioner om EU:s framtid.

Sedan kom flyktningkrisen och den akuta situationen i Medelhavet. Ungefär samti­digt blev finanssituationen i Grekland aktuell igen. Dessa två kriser har nu fyllt den politiska agendan inom EU och media lägger nästan all fokus kriserna.

Och visst är situationer­na i Medelhavet och Grek­land viktiga, men de block­ar diskussionen analysen av många andra viktiga initia­tiv, som är på gång inom EU. Många av dem har en stor betydelse för kommunerna.

Och visst är situationerna i Medelhavet och Grekland viktiga, men de blockar diskus­sionen  och analysen av många andra viktiga initiativ, som är på gång inom EU.

Luxemburgs huvudtema är investeringar, tillväxt och sysselsättning. En konkret åtgärd är att förverkliga hur kommissionen använder den nya investeringsfonden som satsar 315 miljarder eu­ro på investeringar. Fonden för strategiska investering­ar ska inleda verksamheten i höst och vi vet redan att Fin­lands första investeringslån är 75 miljoner för biofabri­ken i Äänekoski.

Initiativet om förebyg­gande av skatteflykt är kan­ske den intressantaste eko­nomiska frågan. Kommissi­onen lade den 17 juni fram en åtgärdsplan för att totalr­evidera samfundsskatten in­om EU. I åtgärdsplanen fö­reslås ett antal initiativ som syftar till att förhindra skat­teflykt och trygga skattein­komsterna. Det verkar som att nu tar EU de negati­va samhälleliga följderna av skatteflykten och en aggres­siv skatteplanering på allvar. Detta är positivt för kommu­nerna som finansieras med cirka 22 miljarder euro i skatteintäkter i år.

Utvecklingen av den di­gitala inre marknaden står högt på Luxemburgs agen­da. Kommissionen presen­terade den 6 maj 2015 sin strategi för den digitala in­re marknaden, som består av 16 initiativ som ska genom­föras före slutet av 2016. I den digitala inre marknaden ingår kommunalt intressan­ta förslag bland annat om utveckling av elektronisk förvaltning samt om stan­darder och interoperabilitet exempelvis inom elektronis­ka hälsotjänster.

Ett av de viktigaste tema­na under hösten är slutfö­randet av EU:s dataskydds­reformen. Den är proble­matisk för kommunsektorn eftersom förslaget är väl­digt detaljerat och riktar sig till stora företag på web­ben, exempelvis Facebook och Youtube. Kostnader­na för kommunerna i Fin­land kan enligt en försiktig bedömning höjas med 100– 200 miljoner euro per år om förordningen skulle förverk­ligas enligt kommissionens och parlamentets rätt så de­taljerade förslag. Vi hejar på att rådets synpunkter om flexibilitet för den offentli­ga sektorn vinner i förhand­lingarna mellan kommissio­nen, rådet och parlamentet.

Klimat- och energifrågorna är också högst aktuella un­der Luxemburgs period, kli­matförhandlingarna i Paris i december närmar sig. Un­der hösten väntas kommissio­nen göra en framställning om kretsloppsekonomin med för­slag till ny avfallslagstiftning och mer omfattande åtgärder för att effektivisera resurserna på olika områden.

Luxemburg har alltså hän­derna fulla med arbete under halvåret före Nederländerna tar över i januari 2016. Men Luxemburg är en av de sex ursprungliga medlemsländer och är nu ordförande redan tolfte gången. Vi kan med an­dra ord lita på landets kompe­tens att leda EU genom kri­serna. Kanske kan vi också lä­ra oss något. Finlands tur att stå ordförandeland är i början av 2020.